Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brödkakor. -— Gud vare med dig på vägen! Bed och arbeta
och håll dig till Gud, så skall det gå dig väl!“
Icke utan en känsla af missräkning mottog Johan
Carlsson dessa råd i stället för lön. Hans förtroende för
husbonden var likväl så stort, att han snart åter kände sig belåten.
Nästa morgon begaf han sig på väg till sitt hem. Han
hade icke gått långt, förrän han hann upp två
gårdfarihand-lare, som färdades samma väg. Han började språka med
dem. Till sin glädje fann han dem vara ett par
gudfruk-tiga män, som syntes honom bli ett förträffligt ressällskap.
Mot slutet af sin dagsmarsch, då alla tre voro trötta
al vandringen, kommo de till en skog. “Genom denna", sade
nu den ene, “skall det finnas en stig, som förkortar
afstån-det till staden med nära en halfmil." Och båda
gårdfarihand-larne rådde Johan Carlsson att gå med dem genom skogen.
Johan vägrade dock bestämdt att lämna stora landsvägen, men
sade dem på samma gång, att han skulle i Gråköping, den
närmast liggande staden, möta dem vid gästgifvaregården där
vandrare plägade taga in.
Johan kände, att han nu skulle få pröfva värdet af det
första råd, hans husbonde gifvit honom. Han kom lyckligt
till den bestämda platsen.
Medan han åt sin kvällsvard, kom en gammal man linkande
in i köket och gaf befallning om åtskilligt, hvarefter han åter
aflägsnade sig. — Johan skulle icke särskildt ha gifvit akt
därpå, om icke omedelbart därefter en ung vacker kvinna
kommit in och gifvit alldeles motsatta befallningar. Då hon
gått, frågade Johan, hvem den gamle mannen var.
“Det var gästgifvaren“, sade drängen, “och ett hundlif
har han haft, allt sedan han gifte sig med sin sista hustru."
“Hvad?“ utbrast Johan öfverraskad, “var den där unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
