- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 3 /
56

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den unga änkan och hennes medbrottsling anklaga dem för
mordet. Det såg mörkt ut för de oskyldiga. Men nu bad
Johan att få afgifva sitt vittnesmål, och domaren tillät detta.
Johan berättade i alla enskildheter, hvad som hade tilldragit
sig. Den brottslige mannen och kvinnan blefvo slagna med
häpnad och förskräckelse, när de märkte, att Gud hade sändt
ett vittne emot dem. De erkände sitt brott, och de stackars
gårdfarihandlarne blefvo frikända. Domaren tillerkände
därefter Johan Carlsson en rik vittnesersättning, emedan det var
allenast genom hans åtgörande, som de verkliga mördarne
blifvit upptäckta.

Johan fortsatte nu sin färd mot hemmet, öfvertygad om
att de två törsta råd, som hans husbonde gifvit honom, hade
haft sitt fulla värde.

Då han kom hem till sin stuga, fann han hustru och barn
jublande öfver en plånbok, full med sedlar, som den äldste
gossen samma morgon hade hittat på vägen.

Under det Johan varit borta, hade de haft det mycket
svårt. Men den stackars hustrun välkomnade nu med glädje
sin make och omtalade för honom, huru glad hon var öfver
den hittade plånboken.

“Och hvar hittade lille Nils honom?“ frågade Johan
Carlsson.

“Det var helt nära intill oss. Säkert vär det den unge
grefven, som tappat boken“, svarade hustrun, “ty han red
utefter vägen denna morgon och lät sin häst göra ett språng
just öfver den sänkning, där Nils hittade plånboken. Men
han har ju så mycket pengar, och jag har aldrig en slant
att köpa en bit mat åt mina stackars barn."

“Sörj inte för det“, återtog Johan. “Bär nu plånboken
genast till herrgården; fråga efter den unge grefven och gif
honom sitt igen. Jag har här två brödbullar, som jag fört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/33/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free