Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag gick en dag, såsom ofta hände, in i en afsides
liggande torparstuga, för att köpa litet mjölk. Genast vid
inträdet fästes min blick vid tre gamla dammhöljda taflor öfver
sängen; snart fann jag dem vara två af Elias Martins
färglagda gravyer samt "Kristina med handen" af Jer. Falck.
Öfverraskad frågade jag den gamle torparen, hvarifrån han
fått dessa taflor. Jo, dem hade för 25 år sedan köpt vid
en auktion efter en gammal adlig fröken L., som ägt en gård
i socknen. Jag frågade hvad han gifvit för dem. Han
svarade, att ’de blefvo allt dyra’, fast han icke hade brytt sig
om dem. Men då han ’för ro skull’ bade gjort ett bud på
24 skilling, hade Sven Persson, den rike bonden, skrattat och
frågat hvad en fattig torparlapp skulle göra med taflor. Då
hade han blifvit ’sinnter’ och ’gett sig på’ att han skulle ha
dem; och så hade han bjudit och bjudit, ända tills han
fastnade för de taflorna för 3 riksdaler och 12 skilling. Han
hade sedan mycket ångrat sin fåfänglighet, som kostat honom
så stora pängar för ’bara några gamla kopparstick’. — Jag
frågade honom, om han ville sälja dem för samma pris. Nu
tittade mannen upp och såg ganska knipslug ut; han förstod
att här vore en affär att göra. ’Nej’, sade han, ’nu säljer
jag dem icke under fem kronor’. När jag hade köpt dem
till det priset, låtit uttaga gravyerna ur de gamla smutsiga
ramarna och fått dem inslagna, sade jag till honom: ’Jag vilj
icke bedraga dig; taflorna äro, äfven i sitt nuvarande dåliga
skick, värda mer än tre gånger den summan. Här har du tio
kronor till, och jag är ändå mycket nöjd med min handel’.
Det var sorglustigt att se, huru förnöjelse och förargelse
nu stredo i mannens anlete — förnöjelse öfver att ha förtjänt
150 procent, och förargelse åt att icke ha begärt ändå mer
Hastigt tycktes han nu få en idé. ’Vänta, herrn’ ropade
han, ’vänta! Jag har ett par taflor till, som äro ändå bättre’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
