Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ranerna i Frankrike, få hans ord en betydelse som icke kan
jäfvas af ens den argaste “Pietistenfresser". Hans uppsats
lyder som följer:
“Den som skrifver dessa rader har det varit förunnadt att
bevista det tredje allmänna svenska missionsmötet, hvilket hölls
den 12 och 13 Aug. i Upsala, ungefär vid samma tid som
den tyska missionsförsamlingen firade en likartad fest på sin
"lilla kulle" i Paris. Jag fick väl endast deltaga i firandet af
den första missionsdagen, och då svenska språket är mig
främmande, måste jag samla material för min berättelse mest ur
de talandes och hörandes ansikten. Emellertid, genom den
välvilliga hjälpen af några det tyska språket fullkomligt mäktiga
bröder i Sverige, som förbarmade sig öfver främlingen från
Paris, kunde jag skaffa mig åtminstone en allmän öfverblick
öfver det som talades i Upsala, likasom öfver
missionsverksamhetens ställning i Sverige.
Minnet af de i Upsala tillbragta, allt för hastigt förflutna
dagarne är öfvermåttan vänligt. Icke blott fick jag själfva
Upsala rätt hjärtligt kärt, med dess ljufliga omgifning, dess
ståtliga götiska domkyrka, det tätt bredvid befintliga gamla
ärkebiskopshuset och den palatslika universitetsbyggnaden, som
från den höjd, där den ligger, öfverskådar och kröner staden.
Det var också icke blott det vänliga gästfria mottagandet i
professor H:z’s hus och det obeskrifligt varma, hjärtliga
till-möteskommandet af så många kära ämbetsbröder (där voro
nära två hundrade präster församlade), som vann mitt hjärta
och i tanken ännu lockar mig tillbaka. Framförallt rörde och
fröjdade mig den så gripande och i sitt slag storartade
anblicken af en kristlig folkfäst.
Det var verkligen en glädje att se, huru talrikt isynnerhet
landtfolket från de staden omgifvande socknarna strömmade
in i den härliga domkyrkan och, hufvud vid hufvud, fyllde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
