- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 3 /
111

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ponerad [körsång, hvars text var hämtad ur Dav. 118 psalm,
v. 1—4. Altartjänsten förrättades af Karl Norrby och Alfred
Steinmetz. ■—- Gustaf Beskow beträdde nu predikstolen
ochhöll predikan öfver söndagens högmässotext: Luk. 2: 42—52.
Hans ingångsspråk var hämtadt ur Ebr. 13: 14: “Ty vi hafva
här ingen varaktig stad, utan vi söka efter den tillkommande".
Betraktelseämnet “Det rätta sökandet" afdelades i 1) “Hvad
som sökes“; 2) “Huru man skall söka“. — Herren
välsigne nu min käre broder Beskow och hans nya kyrka!
Vike aldrig Guds helige Ande från någondera af dem!

(Vid denna invigning, som ännu lifligt står kvar i mångas
minne, inträffade en händelse som "såg ut som en tanke".
När kyrkdörrarne på f. m. upplätos, flög en skrämd dufva in
genom en öppen dörr och satte sig högst uppe på
orgelverket; man sökte förgäfves "sjasa bort" henne. Men när
gudstjänsten begynte och orgeln började brusa, blef dufvan åter
skrämd samt flög oupphörligt fram och tillbaka under
kyrk-hvalfvet, ända till dess Beskow trädde fram på predikstolen.
Då flög hon och satte sig på en list af predikoläktaren,
ofvan-för G. B:w’s hufvud. Där förblef hon sittande under hela
hans predikan och bön. — Denna tilldragelse gjorde ett djupt
intryck på lörsamlingen, och sedermera på den stora
allmänheten, då det symboliska därvid stod klart för alla. Och
många sade: omen accipimus! (Vi emottaga tecknet!)

Men Beskows afundsman, pastor X., och ett parafB:w
sårade fruntimmer satte i gång ett rykte, att G. B:w
hemligen i en bur fört dufvan med sig till kyrkan, där en
vaktmästare vid passande tillfälle släppt henne lös, men med ett fint
vid hennes fot bundet snöre tvingade henne att sätta sig just
på platsen ofvanför B:w.

Detta "lyckade förtal" återgafs i flera tidningar. Det
gaf äfven den unge, sedermera så berömde artisten K. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/33/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free