Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet af allt detta kan numera ’få luft’ eller någonsin störa
min ro och frid, sedan jag fick Anden. “ — “Söker aldrig
själafienden att störa mors frid?" — “Jo, visst försöker han,
men det lyckas aldrig." — "Alltså: ingen nöd mer eller oro
öfver synden?" — “Nej, därilrån bevarar mig Guds kärlek."
Under ett par år fortfor jag att besöka mor Thor och
fann henne alltid sig lik — alltid glad och vänlig, beherskad
och lycklig öiver att “se" Jesus. Ty hennes "syner" fortforo
alltjämt. När jag förde samtalet på Jesu försoningsdöd för
oss, som allena utgör ämnet för de saligas eviga lofsång,
motsade hon mig aldrig; men det märktes så tydligt, att den
delen af Jesu historia ej gaf så mycken resonnans som talet
om Jesus i oss eller om Andens verk. Att Gud behöfver
“dagligen och mildeligen förlåta oss synder", däraf hade hon
icke erfarenhet. Det fattades hos henne den djupare
syndakännedom, som utgör en nödvändig förutsättning för att Anden
skall kunna rätt förklara hvad Kristus gjort för oss och så
framkalla det eviga lofvet, enligt Upp. S: 9, 7: 14, m. fl.
Äfven i Stockholm fick mor Thor en liten lärjungakrets,
som hos henne uppbyggde sig genom läsning af mystiska
skrifter samt åhörandet af hennes utläggning öfver det lästa
och hennes berättelser om sina syner. Dessa senare
utsträcktes allt mer. Jag vill här anföra blott två af dem, hvilka
meddelades mig af tre fullkomligt trovärdiga personer
(friherrinnan Malvina Leijonhufvud, fru Augusta Beskow och
boktryckaren Per Palmqvist) samt sedan bekräftades af mor Thor.
Friherrinnan L. tillhörde icke kretsen af mor T:s
lärjungar, fastän hon rätt ofta besökte henne, emedan hon fattat
intresse för den gamla fromma gumman och plägade hjälpa
henne i ekonomiskt hänseende. En dag —- under den
tidpunkt, då hennes son Gustaf L. åtföljde Gustaf Beskow på
resan till Palestina — var friherrinnan ganska bedröfvad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
