Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och är hans, ej blott missledda människors vilja. Så t. ex.
ville hon en gång med en knif afskära sin tunga för att icke
mer behöfva tala med dem som omgåfvo henne, emedan deras
tal var allt för oheligt. Men trots all redlig helgelsesträlvan
fick hon allt mer erfara, att synden ännu bodde kvar i
hennes kött och natur. Ty hon tillstår helt öppet, att hon vid
denna tid stundom kände så fåfänglig själfbeundran, att hon
mången gång gick till kyrkan icke för att bedja, utan för att
blifva sedd och beundrad för sin skönhet. Men för denna
kvinnliga fåfänga drefs hon sedermera att "göra bot“ genom
ett onaturligt själfplågeri. Hon gisslade sig med järntaggar,
så att blodet rann, bar botgörardräkt och tagelgördel på bara
kroppen, sargade sig med törnen, lade nässlor i sin bädd,
svälte sig, lade spetsig småsten i sina skor, m. m. En annan
gång lät hon utrycka sina friska hvita framtänder, men lät
med afsikt de mörka och skadade sitta kvar, för att sålunda
bli ful och ej tilldraga sig männens beundran. Hon dröp
äfven smält bly och lack på sin nakna kropp, och blef
misslynt att smärtan däraf alls icke var så svår som hon hade
föreställt sig. "Hennes största lidande var“, såsom hon själf
säger, “att hon icke hade något lidande ; hennes största marter,
att hon icke kunde bli en martyr." Ja, hon gick så långt i
sin åtrå efter lidande, att hon med heta tårar bad Gud, att
han af barmhärtighet måtte skicka henne till helvetet för att
lida, liksom han lät andra komma dit för att straffas. Till
sådan dårskap kom hon genom läsning af katolska och
mystiska böcker samt genom att ständigt höra, det man blott
genom lidande kunde vinna Guds välbehag. Sedermera insåg
hon dock, huru orätt och onödigt detta själfplågeri var; ja,
redan under dessa försök gjorde hon den ganska riktiga
iakttagelsen, att hvart kors, som människan själf pålägger sig,
icke är något rätt kors, och att blott det kors, som vi lida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
