- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Tredje delen: 4 /
27

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■—■ eller kanske rättare: just därför att han i verklighet,
ej blott i egen inbillning, ägde Guds ande och leddes af
honom, — tillät denne sanningsande honom aldrig att i eget
tycke komma till den “högre kristendom", om hvilken nu för
tiden så mycket talas. O. blef aldrig en af dem, hvilka likna
mannen i Uppb. 3: 17 och med öfverlägsenhet kunna tala om
“sämre kristna’’, “pånyttfödda som ej undfått anden“o. s. v.
Nej, ju äldre han blef, dess mer kände den gamle veteranen
i Herrens här, att han såsom alla andra kristna var “en
fattig syndig människa1’, som “i alla sina lifsdagar på
mångfaldigt sätt11 syndat mot sin Gud. Därom vittna de bl. a.
följande omdöme, som han i ett “årsmeddetande" afgaf om
sin och sina bröders goda verksamhet:

“Om något godt genom vår förenings verksamhet blifvit
uträttadt, så skall Herren allena hafva äran för allt. Vi få
med Israel bekänna: ’Vi hafva syndat inför Herren’—det är
allt hvaraf vi ha att berömma oss, då vi skåda på oss och
hvad vi af oss själfva gjort. Men väl må vi ock, Herren
till pris, berömma oss af den outtröttliga långmodighet,
hvarmed han fördragit all vår försummelse och all vår
kärlekslöshet, så att han af sitt fria oförskyllda förbarmande ännu
icke förkastat vår lilla förening, utan låter denna sin ringa
tjänare få finnas till, om ock blott såsom ’en af dc yttersta’
i raden af de många kristliga föreningar, som i denna tid
verka i Herrens tjänst. Må vi då — likasom Samuel uppreste
en ’hjälposten’ till tacksam åminnelse af den mäktiga hjälp
Herren på hans bön beskärt Israel — under lof och pris för
den nåd vi fått erfara, uppresa vårt Ebenezer och säga:
’Allt hitintill har Herren hulpit oss!’ Må vi ock af denna
erfarenhet, vid tanken på kommande dagars nöd och behof,
styrka vårt hjärta med den välsignade tröstefuila sanningen:
Han har icke skonat sin ende son, utan gifvit honom ut för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/34/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free