Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt surt för honom. (Se Ev. Kyrkov. n:o 6 för 1855, o. Sv.
Läraretidn. n:o 2 för 1887).
Många, allt för många, voro de präster som den tiden
visade sig mer eller mindre fientliga mot de andliga rörelserna,
men knappast någon i högre grad än prosten H. i E. —
Genom sin visade bitterhet gjorde han det så lätt för
baptisterna att vinna en och annan af de nyväckta. Sedan sade
prosten om läsarne: "De äro baptister allihop." Det var dock
sällan han begagnade uttrycket baptister, han älskade hellre
att säga: “De som döpts i torfgrafvarnel£. — Mycket skulle
kunna nämnas om hans sinnelag, men nu blott ett par drag.
Han kom en dag i skolan under kristendomsundervisningen
och afbröt K. för att undervisa själf, och började då med att
framställa, “huru långt villfarelsen nu kan gå, i det att här
fanns människor så förmätna, att de sade sig vara Guds barn!“
Kullman vände sig då allvarligt till H. och frågade: “Men
är då icke prosten ett Guds barn?" Med vredesflammor i
blicken röt prosten: “Tig, ty sådana frågor tål jag icke!“
En gång kallade H. hem till sig en yngling, om hvilken
han hört, att han skulle ha blifvit baptist. Ynglingen, som
var nästan blind, infann sig, och sedan han trefvat sig till
en stol och satt sig, frågade prosten: “Ha de haft dig i
tori-vagrafvarne?" Svar: Ne-ej!“ “Är du omdöpt då?“ Svar:
Ne-ej!“ “Har du blifvit baptist då?“ Svar: “Ja-a, det har
jag." Med detsamma kände ynglingen på sin vänstra kind
något så underligt varmt, som han till en början icke kunde
förklara; men snart blef det honom dock tydligt, att han fått
en prästerlig örfil.
Äfven vår fromme och genomhederlige Kullman fick mer än
en gång känna på de prästerliga näfvarne; men detta var icke
det värsta. När prosten tidigt en morgon kom inrusande i
skolsalen, där K. befann sig ensam, tillropade han honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
