Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår dyre, högtlofvade Frälsare i evighetens klara ljus och
vara tyos honom utan den betungande syndakänslan, som här
så ofta trycker, och den djupa smärta som går “såsom ett
svärd“ genom själen. Låtom oss då under tiden styrka
hvarandra med hans ord och löften, stadigt seende på målet. Och
skänker han oss glädje på jorden: må vi kunna njuta af
den i skuggan al korset eller, rättare sagdt, i dess ljus.
Jag tackar min Fader i himmelen, som förde oss
tillsammans; du har varit mig till stor välsignelse. Du har
lärt mig mycket; genom Guds nåd har du fått vara ett medel
att styrka min tro och rikta min blick mer på det eviga
målet. Får jag komma dig till mötes däruppe i fridsboningarna,
skall jag först då rätt kunna tacka för allt. Måtte Herren
höra din bön, att vi under tiden här må i ödmjukhet få
vittna om sanningen, så att “världen må känna, att vi äro af
Gud“! Måtte du och jag, hvar i sin krets, du i ditt större
verk, jag i det mindre, förblifva trogna och uppehållas genom
nådens kraft, varda “starka i vår svaghet"! Måtte det allt
mer bli vår glädje att se framåt mot den stundande
förlossningen och den saliga tid, då Herrens alla äkta barn (Ebr.
12: 12) skola mötas i fullt förstående af honom och af
hvarandra, då alla jordens misstag och missförstånd bli rättade,
“då ingen fiende ibland oss träder,
men idel sanna vänner samla sig!“ . . . .
Din sanne vän
Mat hil da Foy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
