- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
58

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$8 UR MINNET OCH DAGBOKEN.

den nåden, så skola vi en gång se honom, se ali
himmelens härlighet — o, hvilken tid det skall blifval»
Sedan bad prinsessan mig att äfven här hålla en kort
bibelbetraktelse . . . Den gamla begärde att dagen
därefter få åtnjuta Heirens nattvard........

Denna »mor E:s» lefnadshistoria, som prinsessan
sedan för mig omtalade, är ganska lärorik och visar, hvilka
skickelser Gud stundom måste låta öfvergå oss
människor, för att kunna vinna vårt hjärta. Jag förbigår
dock det öfriga af hennes historia, för att här blott
berätta huru hon blef blind.

För flera år sedan fick hon ondt i ögonen, dock
icke ohjälpligt, utan kunde ännu se att något arbeta och
läsa. Då hon icke orkade gå in till staden, skickade
hon bud till doktor X. och lät bedja honom att, då han
någon gång for utåt landet, han då ville komma och gifva
henne några ögondroppar. Detta lofvade X., och han höll
sitt löfte — men, mot sin vilja, på ett gräsligt sätt.

Han kom, och då han hade undersökt den gamlas
ögon, sade han: »Detta är ej så svårt; jag skall gifva

mor en flaska med ögondroppar, och nu själf hälla en
droppe i hvardera ögat». När detta skett i det första
ögat, uppgaf gumman ett förfärligt skri, ropande: »Det
bränner som eld; jag tror att jag mister mitt öga».
Doktorn tystade henne och sade: »Var ej så pjåskig

och ömtålig; mor E. är ju gammal och förståndig. Visst
svider det litet, men det går snart öfver; låt mig nu
hälla i det andra ögat». Detta ville dock kvinnan på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free