Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT MÖTE MED LARS HIERTA. I 23
görande omdöme om H:s andliga ståndpunkt. Men jag
fick den veckan en lärdom, af hvilken jag sedan under
hela min lefnad haft nytta: Man skall icke bedöma en
människa efter hvad hon varit, utan efter hvad hon är
och vill vara, samt i sina tankar och sina ord söka
till-lämpa den gamla domareregeln att — där tveksamhet
kan råda — »hellre fria än fälla» och icke tvärtom.
Men äfven en annan sanning framträdde då i
klarhet — en sanning, som jag sedan under många år
sett bekräftas: Människor kunna en tid framstå som
djärfva »himlastormare», hvilka förkasta bibel och
kristendom och som då skola bära ansvar för sin otro. Men
när lifvets eller dödens fulla allvar tränger inpå dem,
då känna alla, som icke förhärdats, att det är godt att
få komma tillbaka till »den gamle Kristus» igen, till
honom som älskar, frälsar och förlåter. Det är, såsom
den berömde professor Malmsten vid slutet af sin lefnad
sade: »Nu har jag funnit — och det ville jag kunna
ropa till alla — att om man änkan lefva utan Kristus,
så kan man icke dö utan honom; ty då förgås man
evinnerligen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
