Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom därtill. Nej, »hade han tagit ett lif, så skulle
han nu ock gifva sitt lif; det vore lika för lika.»
Förgäfves sökte jag visa honom, att äfven om han
på det sättet skulle kunnat försona den synd som nu
tycktes för honom vara den enda, så behöfde han ju ock
förlåtelse för alla de andra. »Åh nej, de äro icke
farliga; småsaker bryr Gud sig icke om.»
Den första aftonens resultat var mycket nedslående.
Så mycket ifrigare måste man ropa till Gud för honom.
Detta första besök gaf anledning till många sådana.
Nästan hvarje eftermiddag var jag hos Buhr i en eller
flere timmar. Jag bad äfven mina kamrater och andra
vänner att innesluta den olycklige i sin förböner. Och
de gjorde så. Både enskildt och gemensamt bådo vi för
den dödsdömde fången, och Herren hörde våra böner.
Jag vill ej här uppehålla mina läsare med skildringen
af huru den frälsande sanningens ljus småningom
inbröt i mannens förmörkade sinne, eller vid de många
växlingarna i striden mellan ljuset och mörkret. Det
må här vara nog att nämna, det Buhr genom Guds
barmhärtighet och Jesu frälsaretrohet genomgick en sann
omvändelse samt fick lif, frid och ett nytt sinne genom
tron på försoningen i Kristus.
Men då detta var första gången jag hade att
»bereda en människa till döden», så var jag ofta fruktande
och hade några gånger bedt prosten (sedermera biskopen)
G. D. Björck att göra Buhr ett besök, för att sedan
säga mig sitt erfarna omdöme om mannens sanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
