Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru man får och mister vänner.
En afton för några år sedan var samlad en liten
förtrolig krets, som förenades af det starkaste band:
gemensam tro. Kretsen utgjordes af en major, två präster,
två löjtnanter, en filosofie doktor och en ingeniör.
Vårt samtal rörde sig i början omkring de
märkliga orden i Luk. 16: 9, där Herren säger: »Gören eder
vänner medelst orättfärdighetens mammon, på det att,
när den tagit slut, de må mottaga eder i de eviga
hyddorna.» —En af de närvarande omtalade då en skön
berättelse om den engelske missionären Herbert, som
hade ägt en stor förmögenhet, den han helt använde i
missionens tjänst till att hjälpa fattiga och sjuka, bygga
kyrkor, skolor och sjukhus m. m. Han hade i England
en broder, och till denne blef efter Herberts död hela
hans återstående kvarlåtenskap hemskickad i en stor
kista. När denna vid framkomsten öppnades, befanns
den innehålla ingenting mer än en omgång enkla kläder
samt en mycket nött bibel. »Pappa», sade då broderns
lille son som fick åse öppnandet, »onkel måtte ha varit
mycket fattig, som icke ägde mer än dessa kläder och
Wadström. Ur minnet o. dagboken. * 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
