Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BESEGRAD GREFVE. 223
äfven en fattig bonde kan ha sin släktstolthet, och
därför ha dessa köpeanbud alltid tillbakavisats.
För några tiotal år sedan blef Y. pastorat åter
ledigt. Den bonde, som då ägde »Lilltorp», — så
plägade den »egna» hemmansdelen stundom på skämt
kallas af folket, till motsats mot
’Stortorp’-fideikommis-sets stora slott — var en from redbar man, som gärna
önskade att församlingen för en gång skulle erhålla en
verkligt gudfruktig herde. Ty dittills hade grefvarne N.
tillsatt präster efter sitt tycke, forna informatorer eller
»trefliga kurrar», som i nödfall dugt till tredje man i
vira, eller som blifvit rekommenderade af någon förnäm
herre i Stockholm, där den grefliga familjen plägade bo
om vintrarna, under det somrarna tillbragtes vid någon
in- eller utländsk badort.
Lilltorpsbonden Nils Persson hade, som sagts, denna
gång innerligen önskat sig och församlingen en god
herde, »en man efter Guds sinne». Och hade han fått
en, om ock mycket liten, utsikt till sin önskans
uppfyllelse därigenom, att pastor L., som var komminister i
grannförsamlingen, hade blifvit uppförd i tredje rummet
på förslaget. Honom hade han några gånger hört
predika till sin stora uppbyggelse; därjämte hade han hört
honom omtalas såsom en varmhjärtad, kärleksfull och
nitisk präst, hvilken fått vara ett medel till mångas
omvändelse, så att han just därför blifvit mycket ogillad
och förtalad af de oomvända på trakten.
Nils Persson, som väl visste att vid prästvalet hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
