Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»DET SOM KOMMA SKALL.» - 235
vänskapsförbindelse med d:r Samuel Clarke, och de
tillbragte hos hvarandra mången ljuflig timme under
andliga samtal. Bland de ämnen, som företrädesvis voro
dem kära, var äfven det om den troende själens tillstånd
efter döden, samt saligheten af att för evigt få vara
hos Herren, att få »skåda honom ansikte mot ansikte»
och utan afbrott få smaka hans kärlek.
En afton i slutet af 1750 gick d:r Doddridge, efter
ett dylikt samtal, till hvila med sinnet helt upptaget af
detta ämne. Och under den natten fick han sin sköna,
härliga dröm, hvilken han följande morgon genast
upptecknade. —
Den var af följande innehåll:
Doddridge tyckte sig vara hos en vän, där han
hastigt och farligt insjuknade. Det onda tog öfverhand
och slutade med döden. Han fann sig i ett ögonblick
ha utbytt dödlighetens fångenskap och lidanden mot
ett tillstånd af frihet och outsäglig lycksalighet.
Förvandlad till en strålande andegestalt, tyckte han sig
sväfva i en ren och klar luftkrets. Under honom låg
jorden, men hvarken stad eller land, skog eller sjö voro
synliga. Intet kunde upptäckas, utom en krets af
bedröfvade vänner, gråtande omkring hans liflösa kropp.
Själf log han af sällhet; deras tårar förvånade honom,
och han sökte upplysa dem om sin förvandling; men af
någon hemlighetsfull makt hindrades han att kunna tala
till dem så, att de hörde hans ord. Under det han
ömt lutade sig ned öfver de sörjande vännerna, i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>