Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
mig!» O, att vi då kunde rätt betänka, att ali den glädje, eller ali
den smärta, vi bereda en af våra evighetssyskon, den känner Herren
såsom gjord åt sig, och att vi skola >få igen det» i de dödas
uppståndelse.
Maj 18. På aftonen följde Rosenius till ångbåten. Plan for på
en missionsresa till Jönköping och »det mörkaste Småland». Ja, midt
i ett kristet land finnas ännu hela trakter, där folket är så försjunket
i otro, vidskepelse, dryckenskap och andlig försoffning, att man med
fullaste rätt kan tala om en imission» bland dem. Gud gifve Rosenius
välsignelse och framgång äfven på denna färd ! Genom vittnesbörd af
landsortsbröder vet jag, att dessa Rosenii missionsresor under de
föregående åren burit mycken frukt å de orter, han besökt.
Maj iq. E. m. for ut till Djurgården för att där, långt inne i
skogen, få under några timmar vara ensam och ostörd af besökande.
På ditfärden såg jag bland de andra passagerarne en mörklagd man
med svarta, blixtrande ögon och med röd »fez» på hufvudet. Jag
frågade hvem det var, och fick till svar: Bruce Bey — den så mycket
omtalade magnetisören och, såsom man säger, store äfventyraren. Hans
utseende var helt enkelt »demoniskt», och jag har om honom hört de
vidunderligaste historier. Pl vad är sannt däraf? (Jag anade då icke,
att jag innan årets slut skulle komma i mycken beröring med den
mannen, genom Klingbergs och fröken Bruce.)
Maj 20. Följde fru B—w till ångbåten; hon skulle fara till
Uppsala att hälsa på sin son. Just som ångbåtsklockan ringde till afsked,
grep mig längtan att återse . min gamla, kära »födelsestad» i dubbel
betydelse; och jag beslöt att följa med. — En angenäm färd!
En herr S—g, som såg ganska respektabel ut, yttrade dock
alldeles högt, så att alla passagerarne på akterdäck hörde det, en hop
smädelser mot bibeln och »dess ammsagor». Jag tvekade ett
ögonblick, om jag skulle upptaga.den utkastade handsken; men då jag såg
en del herrar och damer gillande le åt hans dumheter, kunde jag icke
tiga. Jag bad om ursäkt, att jag blandade mig i samtalet, men då
detta fördes så högt, att herr S—g’s ord fått karaktären af ett föredrag,
som tycktes stäldt till oss alla, så ansåg jag äfven mig ha rätt att
yttra några ord till den angripna bokens försvar. Jag frågade herr
S—g och hans gillare, om de något år genomläst bibeln eller ens nya
testamentet i sin helhet. — »Nej, det hade de icke; de hade haft mer
än nog af historierna om Bileams åsna, Elias himmelsfärd, Lot och
hans döttrar, m. m., m. m.» Och så skrattade man öfveiljudt. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
