- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
367

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

367

bok, i hvilken kan läste, var — Luthers postilla, samma bok som
äfven vi medförde. Där blef nu gemensam läsning, gemensam bön
och tacksägelse till Gud.

Under de fyra år, som förflutit sedan Falk och jag senast
råkades, hade vi båda blifvit af iden gode Iierden» uppsökta och återfunna.
Om det än alltid är dyrbart att finna en broder, där man trodde sig
blolt finna en främling, så är ju denna erfarenhet dubbelt kostlig, när
man såsom broder i Kristi tro återfinner någon af de forna vännerna
i världens och syndens tjänst. — Axel Falk är den tredje biard mina
forna vänner, som Herren redan funnit, sedan december 1852.

Juni 26. F. m. afskedsbesÖk af baron Creutz, som ämnar i
slutet af veckan resa. Han »hade hört, att jag tänkte på att blifva
präst», från hvilket han på det allvarligaste afrådde mig. Ty, sade
han, »icke en af tio troende studenter bevarar på längden sitt andliga
lif, sedan de blifvit präster. Den prästerliga ’kår-andan’, de många
jordiska bestyren, det myckna umgänget med denna världens människor,

— allt detta, som i början förefaller deras ande tryckande, blir
småningom allt mera en vana och slutligen ett behof, som kväfver lifvet
och enfaldigheten i Kristus samt kärleken till forna trossyskon. Om
ett tiotal år är man blott en skugga af hvad man förr var; man har
kvar »namnet att man lefver», men är vorden död. — I stället rådde
han mig att resa till d:r Lagberg i Söderköping och lära
hydrotera-pien. »Såsom en kristen vattenläkaren, sade han, »kan du göra dina
medmänniskor både andligt och lekamligt gagn, vida mer än som präst.>

— Jag fann väl hans skildring af en prästs faror ganska
behjärtans-värd, men den afskräckte mig dock icke Och när jag frågade honom:
»Anser du det då nästan omöjligt alt förblifva ett lefvande, bedjande
och älskande Guds barn, sedan man blifvit präst?» måste han svara:
»Nej, omöjligt är det icke men ytterligt svårt.» — Förslaget 0111
hy-droterapien kan ju vara verkligt tänkvärdt för mången annan, men min
kallelse är det icke; det kände jag för visst.

På e. m. for jag ut till Djurgården, där jag får mill ’sommarnöje’
såsom informator för de två unga gossarna Klingberg, söner till »Blå
portens» ägare. Vår öfverenskommelse är, att jag fyra förmiddagar i
veckan, ki. 12 — 2, skall vara fri att sköta min tjänst »i verken», och
dessa dagar läsa med gossarne kl. 8—11 f. m. och 4 — 6 e. m., samt
de öfriga dagarne kl. 8—10 och 12—2 f. m.

Fick veta, att koleran åter är i Stockholm.

Juni 28. Mina elever bortresta för en dag på besök i Vaxholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free