Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39°
Nu har lagförslaget om kyrkomötet fallit. Adeln och
prästeståndet hade bifallit det, men borgare- och bondestånden ha förkastat det.
Men detta är en af de frågor som icke hinna falla för alltid. När blott
prästerna upphöra med sitt motstånd mot rätt och billighet, när de gå
in på konventikelplakatetets upphäfvande, då skola äfven de förvisso få
hvad rätt och billigt är. Men nu ha de Gud emot sig, genom sitt
»kyrkliga» högmod och sin ofördragsamhet mot hans Andes
lifsverk-ningar bland folket. Men när de, såsom ock vi alla, lärt alt »ödmjuka
oss under hans mäktiga hand», då är hans hjälpotid inne; då skall han
»upphöja oss i sin tid». Submissis dat gratiam! (i Petr. 5: 5.)
På e. m. blef jag vittne till en sorglustig scen på Drottninggatan.
Där kom gående den allvarsamme, nästan högtidlige bibelkolportören
Ljungberg, som lär vara metodist. Då nalkades en världslig
tidnings-lcolportör, som bjöd honom på »Söndagsbladet», »Folkets röst»,
»Kapten Puff» och hvad allt de heta, dessa tidningar som L. sagt sig
icke ens skola vilja »taga med en tång». L. svarade kraftigt nej åt
anbudet och ville fortsätta sin färd. Men då ställde sig
tidningskolpor-tören i vägen för honom och bjöd honom envist att åtminstone köpa
ett ex. t Folkets rostt. Nu såg L. länge tyst på mannen, tog så ur sin
ficka upp en skrift och sade med graflik stämma: »Köp du i stället
denna bok, som heter t Guds röst i människans samvete». Kolportören
svor till, såsom stungen af en orm, och gick undan. Men L. gick efter
honom, alltjämt utbjudande sin skrift, till dess kolportören slutligen
sprang sina färde. Då kunde L. ostördt fortsätta sin väg.
Sept. 77. F. m. talade Janzon öfver ämnet: »Att se Jesus på
afstånd och att se honom på nära håll. > Bland annat, som jag vill
söka gömma, var bilden om »en man, som höll på att själf bygga sig
en farkost, i hvilken han ämnade ro öfver det stora, vida hafvet.»
Men detta gick icke; han blef uttröttad och förtviflade om räddning
undan de vildt brusande böljorna. Då kom »en örn med starka
vingar» och bjöd honom att rädda sig på dem. »Först tvekade och
fruktade han; men o, huru salig, när han fick fäste där!»
Sept. 19. På aftonen ute hos T—g’s på Lidingön, där T. [-berättade-] {+be-
rättade+} ett exempel på barns naivitet i odygd. Han hade hela f. m.
arbetat med att fälla ett träd i parken utanför deras villa samt däraf
blifvit trött, så att han på e. m. lade sig att sofva en timme. Hans
fru skulle väcka honom efter timmens förlopp, och för att hon skulle
veta tiden, lade T. sin klocka på hennes sybord i det rum, där hon
satt med barnen. — Fru T. blef väl en stund därefter utkallad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
