- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
173

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»GÖMDT ÄR ICKE GLÖMDT.» 173

genom försvagad hälsa hade måst afbryta sina studier), till
sitt lekmannabiträde och öppnade sitt hem för denne, hvilken
ock under alla de följande åren stod vid hans sida och
samverkade med honom.

Rosengren var nära 60 år, när han kom till Väddö,
men han var då långt ifrån »utlefvad». Från denna tid
blef hans hälsotillstånd, som hittills varit väcklande, bättre.
Ända till dess han blef åttioett år gammal, orkade han
färdas omkring i den tre mil långa församlingen, antingen
åkande eller gående. — Han var ock kontraktsprost från
1868 till 1881, då han bad att få slippa.

I Väddö församling predikades under Rosengrens tid
mycket och öfvades mycken enskild själavård, dels af R.
själf, hans ämbetsbröder i församlingen och hans trogne
medhjälpare, reseömbudet Törnqvist, dels ock af tillfälliga
medhjälpare; ty »farbror» Rosengren hade många sådana.
Och det var hans lust att till sig samla medarbetare. R.
ansåg ej sådana såsom »intrång i nådemedelsämbetet». ■ Om
någon kunde tala till uppbyggelse, väcka, trösta, undervisa
och uppelda till något godt verk, så var den trogne herden
hjärtligt glad och tacksam. Tanken, att alla andliga gåfvor
till uppbyggelse skulle vara hopade hos prästen och »där
allena att hämta», var fjärran från hans’ ödmjuka sinne.
Gifve Gud, att alla våra kyrkoherdar ville • likna R. i den
punkten; — då skulle det snart blifva ett bättre tillstånd
inom kyrkan.

R. var ej gift och hade ingen familj. Men i den stora
prästgården — »en allt för stor bur för en så liten fågel,
som jag är», sade han — vistades under somrarna och
jularna årligen två, tre eller flere af Fjellstedtska skolans
elever, studenter och Fosterlandstiftelsens missionärer, som
voro på besök i hemlandet. Dessa alla lämnade ej präst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free