Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM 1857.
sträng praktiskt-asketisk riktning. Rationalismen synes bland
prästerskapet helt och hållet ha försvunnit. Blott den Schleiermacherska
skolan har ännu några få anhängare kvar. I afseende på en kristens
lefnad och vandel hysa Berlins präster öfver hufvud ganska stränga
grundsatser. Man torde bland dem finna jämförelsevis ganska få, som
icke ogilla en stor del af de världsliga nöjena, såsom spektakler, dans
o. s. v., och många tveka icke att från predikstolen i de strängaste
ordalag uppträda mot dessa »förnöjelser».
För det stora antal utmärkta predikanter Berlin äger, har det i
väsentlig mån sin körning att tacka. Det synes vara en af hans
hufvudsakliga önskningar, att se Berlins predikstolar prydda med de
utmärktaste och mest allvarligt kristliga personligheter Tyskland äger.
Därför blifva ock icke sällan utmärkta predikanter och teologer ej blott
från de preussiska provinserna, utan ock från alla delar af Tyskland,
kallade till Berlin.
Där så många utmärkta krafter äro församlade på en punkt,
och tillsammans lätt nog gifva ett ganska högt begrepp om härvarande
kyrkliga tillstånd, kan man med skäl vänta sig stora och
utomordentliga följder af deras förenade, verksamhet och hoppas finna en härligt
blomstrande kristendom bland folket. Så är dock icke förhållandet i
Berlin. Det religiösa tillståndet bland medelklassen och det lägre
folket är ingalunda godt. Dessa folkklasser besöka högst obetydligt
kyrkorna, oaktadt så utmärkta predikanter där uppträda. Däremot äro de
försjunkna i den djupaste otro och till och med fientlighet mot
kristendomen, och uppenbara icke sällan sitt sinnelag i sin lefnad och
vandel. Inom de högre och högsta folkklasserna synes visserligen förhåll
andet vara betydligt bättre. Dessa ha i allmänhet återgått till att be
känna kristendomen med munnen, besöka flitigt kyrkorna, visa ofta
stort nit och allvar i kristendomen, ja, framstå icke sällan med sannt
pietistiskt fromhetsnit.
Jag vill icke upphöja mig till domare öfver enskilda personers
kristendom; men det är dock uppenbart, att häri äfven inblandar sig
mycket skrymteri och skenhelighet.’ Då det hör till »den goda tonen»
att visa sig from och gudfruktig, så eftersäger mången de fromma
orden och efterapar fromma ceremonier och handlingar, uian att själf’
ledas af verklig öfvertygelse, utan att äga inre andliga behof och erfarén-;
heter. Den gunst och’, det välbehag,hvarmed konung och regering här
omfattar det- religiösa", fromma . nitet, har ock tillräckligt inflytande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
