Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM 1857. 345
tills, med många kristna bröder. — På hemvägen fick af
E. veta den sorgliga händelsen, att fru B:r, som i många år
ansetts som en sann kristen, för några dagar sedan rymt från
sin make, med löjtnant N. Hennes affall hade så
småningom förberedts genom »små» otroheter, som ej bekänts och
afbedits. Herren rädde alla sina trogna från »törnena»,
som vilja kväfva den goda säden! — Aldrig skall jag glömma
Rosenii bön: »O Gud, om möjligt, bevara mig från ali
synd! Men om detta icke kan ske här, i denna synduppfyllda
värld, så bevara mig, kosta hvad det vill, från ali sådan
synd. genom hvilken jag skulle blifva ditt namn till vanära!»
April 24. Jämte Rosenius och hans fru på middag
hos löjtnant Aug. Klingspor, vid Manilla på Djurgården.
Vi besågo institutet för de blinda; en af flickorna sjöng
med mjuk, hjärtevinnande röst Ahnfelts sköna sång: »Hvad
helst här i världen bedröfvar min själ, med Jesus och ordet
dock allting blir väl!»
Klingspor är i sanning en underbar man. Fullkomligt
stendöf har han lärt sig att på munnen så klart se hvad en
annan talar, att man litet emellan frestas tänka, det hans
döfhet blott är förställning. Han kan t. o. m. gå bredvid
oss och ändå samtala lika obesväradt, ty han ser äfven från
sidan allt hvad våra läppar utsäga. Grosshandlar R., som
icke kunde tro att detta var möjligt, beslöt en dag att ute
på Djurgården pröfva, om icke K. var blott »en humbug».
Han smög sig därför bakom K. när denne gick ensam, och
aflossade oförmodadt ett pistolskott, blott några alnar från
Kl:r. Han hade väntat, att denne nu skulle vända sig om
eller åtminstone rycka till; men nej, K. fortsatte sin väg
lika lugnt, ty han hade icke hört skottet. — (Särdeles
intressant var att iakttaga, när K. om vintrarna kunde sitta
vid ett fönster och höra, d. v. s. se, hvad personer talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
