- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
439

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM l88o.

439

1880.

Jan. ig. F. m. besök af revisionssekter Edv. von
Krusenstjerna, som bad mig komma till dem och döpa deras
förstfödde son. Men jag måste afböja detta, emedan min
äldste son i förrgår afton häftigt insjuknade i feber, hvilken
d:r Werner i dag förklarat vara skarlakansfeber. — På
aftonen hos grefvinnan von Engeström, född Bobrinsky, jämte
Ahlbergs, Bodiscos m. fl. (Jag hade skrifvit återbud med
underrättelse om min sons sjukdom; men blef uppmanad
att »komma ändå, emedan där ej voro några som ägde
smärre barn eller fruktade för skarlakansfebern».) En mycket
god och lärorik afton. Grefv. E. skildrade de religiösa
förhållandena i Ryssland samt omtalade att hennes broder,
grefve Bobrinsky, måst gå i landsflykt för att rädda sig
undan förföljelser för sin evangeliska tro. — Vi fingo ock
veta, att kammarherre L:d i dag fallit död på gatan. Vi
bådo för hans änka och för de förföljda i Ryssland.

Mars 17. Middag hos prinsessan, jämte grefv. Posse,
Fjellstedt, G. Beskow, J. Kerfstedt m. fl. — På e. m.
konstituerades föreningen »Lappska missionens vänner» och
uppsattes stadgar för den samma.

Mars 20. I dag stod i tidnin. en den dummaste
historia om Elmblad, att han för några år sedan skulle på
Gymnasium ha slagit en yngling »både gul och blå», emedan
denna sagt sig »ej kunna tro på Bileams åsna». — Om
dylika befängda historier spårlöst försvunne, sedan de fyllt
sin uppgift att öka afsättningen af lösnummer, så kunde de
gärna lämnas åt sitt värde. Men det är det ledsamma med
dylikt tokprat, att till sist stannar alltid något kvar. Ingen
lögn är så grof, att icke några »beskedliga människor»
finnas, som sätta tro till den. Och sedan går historien i många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free