Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dre i sin hänförelse eller kanske i sin bristande
kännedom om svenska språket, och Märta fann honom
derför så mycket mera hänförande.
Äfven denna afton begaf Märta sig till det stället.
Så ljus sommarnatten än var, behöfde hon dock icke
frukta för att de skulle öfverraskas.
Märta var den första på mötesplatsen. Hennes
upprörda sinnesstämning hade icke lemnat henne. Den
oro som ständigt förföljde henne, genom vissheten att
fadern aldrig skulle gifva sitt samtycke till hennes
förening med Pannini, hade i dag ökats på flere sätt. På
Christineberg hade hon först häftigt förskräckts öfver
den dödsfara, i hvilken Pannini ögonskenligen
sväf-vade, och hon kände mer än någonsin förr huru
dyrbar han var henne, men samtidigt hade hon blygts
öfver den brist på manlighet han visade, och hon
kunde icke glömma Lisa Marios och de öfriga flickornas
försmädliga skratt. Hon tyckte sig ännu en gång
höra det, men det var kanske bara Lilla Munekan,
som knarrade och gnisslade under qvarnvingarnes
susande.
Så dog skrattet bort, och Märta tänkte på
gref-vinnan och dennas misstroende mot Pannini, något
som ytterligare nedstämt hennes lynne på
söndagseftermiddagen. Hon borde kanske ha gått i kyrkan,
men detta hade hon alldeles försummat på senare
tiden. Pannini hade ingifvit henne misstroende mot
presterskapet, och hon visste, att både kyrkoherden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
