Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugosex och en - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från och med denna dag levde vi i ett slags egendomlig
nervös spänning som vi aldrig förr hade erfarit. Vi
grälade sinsemellan hela dagarna, varigenom vi liksom skärpte
våra förståndsgåvor, blev talförare och fick lättare att
uttrycka oss. Det var som om vi spelade ett djärvt spel
mot den onde och som om insatsen från vår sida var
Tanja. Och då vi hörde av finbagarna att soldaten börjat
slå för "vår Tanja" erfor vi en kittlande känsla av
välbehag och vår spänning blev så stor att vi inte ens märkte
att mästarn begagnade sig av vår upphetsning och ökade
på vårt arbete med fjorton pud deg om dygnet. Det var
som om arbetet inte tröttade oss längre. Tanjas namn var
hela dagarna på våra läppar, och varje morgon väntade vi
henne med en egendomlig otålighet. Det föreföll oss
ibland som om hon plötsligt skulle träda in, inte som den
forna Tanja utan som en helt annan människa.
Men vi sade ingenting till henne om den tvist som hade
ägt rum. Inte heller gjorde vi henne några frågor utan
bemötte henne som förut vänligt och hjärtligt. I vårt
förhållande till henne hade dock insmugit sig något nytt och
främmande för våra forna känslor - och detta nya var en
frätande nyfikenhet, vass och kall som en stålkniv...
- Idag går tiden ut, bröder! sade bagaren en morgon,
då han tog itu med sitt arbete.
Vi visste det mycket väl även utan hans påminnelse
men ryckte likväl till.
- Titta noga på henne, hon är snart här! fortsatte
bagaren. Någon utbrast i medlidsam ton:
- Ack, kan man väl se det med ögonen!
Och åter började vi gräla, häftigt och bullersamt. Idag
skulle vi äntligen få veta hur pass rent och otillgängligt
för smuts det kärl var i vilket vi hade lagt det bästa vi
ägde. Denna morgon kände vi att vi spelade ett högt spel
och att vi genom detta renhetsprov för alltid skulle kunna
förlora vår avgud. Alla dessa dagar hade vi hört att
soldaten enträget förföljde Tanja, men hur det nu kom sig
hade ingen av oss frågat henne hur hon förhöll sig
gentemot honom. Hon infann sig liksom förut punktligt varje
morgon för att få sina kringlor och var precis likadan som
alltid.
Också denna dag hörde vi hennes röst:
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
