Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Också finnes inom Förenta Staternas inrikesdepartement
en särskild »Bureau of Education», söm bland annat har att
vaka öfver bibliotekens utveckling, följa deras arbete, främja
deras anseende och genom insamlande af statistiska och andra
uppgifter samt afgifvandet af rapporter, åskådligt klargöra den
utsträckning, deras verksamhet år från år tager, och påvisa
deras växande betydelse som uppfostringsmedel.
Skillnaden mellan ett dylikt folkbibliotek, som jag hädan-
efter skall. taga mig friheten benämna institutionen, och den
typ af bibliotek, som vi i Sverige vanligast känna, exempelvis
Kungl. Biblioteket i Stockholm, är därmed tämligen gifven.
Folkbibliotekens boksamling är i någon mån lämpad efter den
publik det afser att tjäna, under det ett lärdt bibliotek är skyl-
digt att till en viss gräns »följa med», hvad som utkommer
P.å alla områden, samt dessutom, så långt deras krafter räcka,
rikta sm samling med gammal litteratur af rariteter af i olika
hänseenden vetenskapligt intresse. Folkbiblioteket är i vid-
sträcktaste mening ett lånbibliotek, tillgängligt för alla under
ytterst lätta vilkor; det lärda bibliotekets samlingar kunna helt
naturligt ej annat än undantagsvis och under vida svårare be-
tingelser hållas i cirkulation. Folkbiblioteket hålles öppet un-
der sådana tider, att äfven arbetarebefolkningen har tillfälle att
besöka detsamma; detta är ju i regel ej förhållandet med ett
.dt bibliotek, och behöfver ej så vara. En hel del vetenskap-
liga arbeten, h\armed folkbiblioteket ej alls har något intresse
att sysselsätta sig, ingå däremot som hufvudfaktorer i ett lärdt
biblioteks arbetsprogram.
Om boksamlingens karaktär i ett folkbibliotek i Amerika
kan man göra sig en föreställning af följande tablå öfver in-
nehållet i ett medelstort bibliotek:
Filosofi- Bildande konst.
Religion.
Social vetenskap.
Språk.
Naturvetenskap.
Konstindustri.
Böcker för ungdom.
Dikt (Romaner etc.).
Reseberättelser.
Biografi.
Historia.
Af allt detta dock i vanliga fall (utom när samlingarne
äro mycket stora) endast det ej alltför djupt vetenskapliga på
ohka områden, utan mera populära framställningar, passande
lör den allmänhet, som visserligen är kunskapsgirig men må-
händ,^ i många fall saknar både tid, intresse och förmåga att
ga allt för mycket till botten med sina studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
