Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
De hade kommit till spårvagnen.
— Godnatt Kristian, och tack för i kväll.
— Men Uni da!
— Uppriktigt sagt, tror du att jag har någon
vidare lust att äta kväll hemma med dig, när
jag vet att du tänker så där?
— Jag menade också att vi skulle äta ute.
— Tror du inte att folk kunde prata om det
med?
— Vi äro då i alla fall förlovade!
— Och inte är jag klädd så heller.
— Uni, lilla Uni, du går och förkyler dig,
du blir kanske sjuk för mig — jag är orolig
för dig .. .
— Förresten är jag bortbjuden, på te hos frö-
ken Giever, fast jag inte tänkt gå.
— Uni . . .
— Nej släpp mig Kristian. Godnatt.
Spårvagnen satte sig i gång. Uni kände litet
samvetskval då hon såg Kristian sta kvar på
trottoaren. Han såg mycket nedslagen ut.
Hon såg inte glad ut, Uni heller, då hon fram
på natten gick och städade i sitt rum.
Egentligen voro de odrägliga, de där frun-
timmers-ungkarlsteerna. Röda lampskärmar, och
cigarettrök, tjock som havrevälling och snatter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
