Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET 73
det skulle gå. Då jag så träffade Kristian insåg
jag genast att det andra, de andra, det var
ingenting! Jag var lycklig, svindlande lycklig.
Och jag blev allt mer och mer lycklig, så att
jag nästan blev rädd för att — att jag skulle
fara till himla med ens i en glödande automo-
bil. I början, då vi voro hemligt förlovade.
Och då vi’ så offentliggjorde det, då alla
kommo och gratulerade och jag fick presenter
av tanterna och de talade om hem och framtid
och sådant —.
Och jag är väl ändå inte dålig eller lättsinnig.
Och de ändra visste det ju också förut, gingo
och brydde oss för varandra.
—• Men kanske du inte visste det så säkert.
I mars är det, som den riktiga våren är i
Kristiania.
Mitt på dagen skvalar och droppar det, mu-
rarna bli svartfläckiga av sotigt vatten, som rin-
ner utefter dem, och människorna springa och
skutta i slasket för snöraset från taken, som
susar genom luften och daskar i gatan med
små yrande, blanka skärvor. Det är allt vårens
tungsinne i det gula solljuset, som gör allting
nött och urblekt, vinterkläderna och de bara,
WBtsäss&E&etsB&Si
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>