Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET 89
Men engagemang fick hon. Huvudsakligast
på grund av rösten.
Nästa säsong spelade Uni med i några operetter
och gjorde ganska mycken lycka. Det vill säga
att kritiken var tämligen välvillig. Men det var
roller där hon inte kunde göra annat än sjunga,
agera och ta sig bra ut.
Så kommo flera av pjäserna att gå mycket
länge — hon blev innerligt trött på rollerna. Och
repetitionerna och det hela — egentligen var
Uni inte så hänförd. Hur besviken hon i själva
verket var tillstod hon inte ens för sig själv. Det
här var ju bara en övergång, första pinnen på
stegen.
— Konstens prästinna, sade Torbjörg Bakke.
Du är så obotligt högtidlig. Förutom din dygd
har du bevarat alla dina illusioner och borgerska-
pets förargelse. Du får laga att du blir litet osed-
lig. Se på mig — jag är ohyggligt osedlig och
trivs bra i tillvaron.
Och Torbjörg skrattade åt hennes förfärade
ansikte. Uni förargade sig över sig själv, det
klack alltid till i henne, när Torbjörg satt och
pratade så där, fast hon kände henne och visste
vad det var värt. Torbjörg Bakke var en präk-
tig flicka som hjälpte sin gamle far med sin lilla
lön och hushållade för honom och en liten bror-
. amm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
