Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET 113
Hon ville ha lov att vara för honom allt vad hon
kunde, hon som ändå så länge stått honom när-
mast. Ingen visste ju som hon, vad han förlorat
i sin far.
Det blev ett långt brev, ett ömt och försiktigt
brev. Varsamt ville hon smyga sig till honom.
Hon fick vänta på svar i tre dagar. Uni var
sjuk av oro och spänning. Den gode Gud, hon
måtte väl få komma till honom nu, när han hade
det svårt. Aldrig mer skulle hon vara egoistisk
nu. Nu visste hon vad det ville säga att vara
utan kärlek. Så god hon skulle vara, ödmjuk
och god.
Andra dagen gick hon upp till honom. Han
hade flyttat. Hon gick till hans nya bostad. Han
hade rest från staden dagen förut.
Tredje dagen, då hon om kvällen kom hem
från teatern, låg där äntligen ett brev. Det var
avstämplat Röros. Det lydde:
— Kära Uni!
Jag är dig så outsägligt tacksam för ditt kära
brev. Jag tänkte skriva till dig genast jag fick
telegrammet, men jag förmådde inte, och så
tänkte jag skriva när jag kom hem. Jag kan
inte säga dig, hur tacksam jag är. —- Ja, du vet
vad far var för mig, du har ju känt honom och
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
