Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FRÄMLING 153
som sågo små ut emedan ansiktet var fylligt och
han ofta log litet.
De fingo ett bord på verandan.
— Ja, ni förlåter väl att jag inte kom och
hämtade er, jag visste inte om det lämpade sig
när ni stod i flyttning. Och då tog jag mig fri-
heten att skriva. Ni lämnar således moder Sveen,
ni också. Varför egentligen?
— Å. De nya sågo så tråkiga ut. Det var inte
roligt då ni rest. Och så -— Edele lyfte sitt
glas — vittnena till mitt nederlag. När jag nu
lagt an på er så starkt. . .
De skrattade och skålade.
— Och så skall jag hälsa från min fästmö
önska er välkommen till oss.
— Tusen tack.
— Ja, Karin sade att hon hoppades att mina
vänner skulle komma att trivas i vårt hem. Och
ni i synnerhet.
Edele var missbelåten med sin känsla av obe-
hag vid detta främmande namn i hans mun.
— Ni har känt er fästmö förut, skrev ni?
— Det är en ungdomskärlek, sade Dyrssen
och log igen. Karen Rude, hette hon då. Hon
kom hit till stan 87. Här skall ni få se —
Han tog fram två porträtt ur plånboken.
— Tack. Så förtjusande hon är.
’ Tsp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
