Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 DEN LYCKLIGA ÅLDEKN
liv, nybyggarliv. En kvinna i stugan, mitt viv,
min hund, en bössa, ingenting mer. Edele!
Hon vände ansiktet mot väggen och drog i
träflisorna. Den andra handen höll han i.
Så hade han alltså gått och drömt — och nu
var hon här — händelsevis.
— Dina kläder äro torra, kängorna får du ta
som de äro.
Medan hon klädde sig såg han på fiskarna:
— De äro inte så få ändå du!
Men så trött du ser ut!
Orkar du kanske inte gå hem? Skola vi stanna
här i natt? Det är en bra bit hem.
Edele ville inte.
— Kom ihåg, i morgon skall du börja skjuta
ripor också.
— Å, strunt i det. Du ser ohyggligt trött ut,
Hon var så trött att hon kunde digna. Och
hon frös grymt medan de gingo hemåt i den
gyllne eftermiddagssolen, som kastade långa
svarta skuggor över vidden. De kommo förbi
samma lilla säter som i förmiddags. Nu såg
den bara fattig och trist ut.
Det låg tidningar och post på tröskeln. Dyrssen
såg i dem medan hon gjorde i ordning kvälls-
mat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
