Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
hopat sig visset, grått löv med modd efter snö-
smältningen, men i solen stack gräset upp fina,
hårda strån tvärs igenom de döda bladen och
det var små rosetter av krusigt löv på krusbärs-
buskarna på de grenar, som lågo alldeles nere
på den solvarma myllan.
Edele plockade ett par små kvistar och hon
hade hittat några ljusa violer. Hon satte dem i
hans knapphål.
Han grep hennes händer och höll dem fast.
— Usch ja, Per, se så röda och sträva de
blivit.
— Ja, gudskelov! och han kysste dem.
— Du anar inte Per, vad jag gläder mig åt att
komma hem.
■— Edele!
Men ändå, tycker du inte att det var ganska
bra för dig att vara på sanatoriet? Du kar
strängt taget varit alldeles för litet tillsammans
med folk. Utan snobberi sagt, du har väl ändå
här träffat människor som varit mera av din
sort än pensionatfolk och sådana.
Hon log litet.
— Ja, naturligtvis. Men jag har upptäckt
att jag inte tycker att några människor äro
roliga mer än du.
Minns du fru Paludan? Den rödhåriga dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
