Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Profnummer. 15 april 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE: OCH-HE MMA
Svar på frågan 30. Léektorskan Dagmar Bergh-
Palmroos gifver under april och maj kurser i taltek-
nik och välläsning adr. Berggatan n:o 3. H:fors träffas
5—6 e.m.
> Fru Anna Collan gifver äfven kurser i talteknik
och välläsning, adr. Armfeltsvägen 16. H:fors. Tel. 69. 65.
e Svar på frågan 31. Kunskap och vishet höra till
ett. Lifvet är medlet till sanning och kunskap, och
det är kunskap, att kunna skapa sig en god framtid.
Af litet göra stort. Eol.
Svar på frågan 31. Rykten skvallervägen är ett
samhälls ondt. Man bör ej sätta tro till onda rykten
— ty de äro sällan goda. Att fly det onda är förstånd,
och den som afskyr rykten är förståndig. Bäst att
vända ryggen till, ty att lyssna, skadar en. Och man
bör ej göra sig maktlös inför en som glömt det åttonde
budets bestämmelser. Ofta meddela de något, som de
själfva ej tro på. Eol.
Svar på frågan 37. Den som snäser tror sig vara
visare än den hon afsnäst. Att snäsa är en ful osed.
Litet högmod, eller sorgliga erfarenheter har gjort henne
bitter och i förtreten måste hon ge luft åt sina ener-
verande känslor med några stickord, som hon tror sig
ha rätt till. Man snäser ej tillbaka — hör hällre tyst
på — och förlåter. Att snäsa, hör till det dagliga ord-
svang, mycket vanligt hos de förbittrade. Eol,
Svar på frågan 38. Spruckna händer äro ofta röda”
Hvita händer får man, om med litet tålamod använ-
des till ingnidning följande medel: sprit, glycerin och
collodium 10 gr af hvardera, äfven kan, om man vill,
tillsättas 10 gr. rosenvatten. Användes om aftnarna,
hvarefter handskar pådrages. På dessa kunna finger-
topparna afskäras. Följande medel är äfven bra, hvil.
ket bör flitigt begagnas under någon tid; 30 delar söt
mandelolja, 30 delar rosenvatten, 15 delar hvitt vax, 10
delar zinkblende, 1 del fransk terpentinolja, !/; del oliv-
olja. Slås på en fl, hvilken ställes i en kruka eller
burk med ljumt vatten och bringas till kokning, får
koka en halftimme. Upptages och skakas duktigt. För-
varas på ett svalt ställe. Händerna blifva hvita öm
man använder gummihbandskar så mycket som möjligt,
fås hos optiker, de böra vara stora, annars hindra de
blodeirkulationen. Försök ha dem på under natten ock
då Ni går ut, under handskar eller vantar. Tvätta hän-
derna alltid i ljumt, kokt vatten med mandelkli och
sunlighttvål och innan Ni torkar dem häll ett par drop-
par ren glycerin i "händerna och torka dem därefter
omsorgsfullt.
Svar på frågan 39. Ja det är nog ett gemensamt
fel hos alla kokerskor, deras formliga begär att miss-
hushålla med veden, hvilken enligt deras uppfattning
bokstafligen »växer på träd,» Om man både dem kasta
ut några kopparslantar på gatan, skulle de helt visst
förtrytsamt protestera emot ett dylikt slöseri, men de
vilja ej inse, att för hvarje onödigt vedträ som de lägga
in i spisen kasta de i själfva verket bort en liten slant,
och huru oräkneligt många onödiga trän låta de ej år-
ligen gå upp i rök! Ofta skall det hållas eld mellan
måltiderna för att slippa besväret att ånyo tända, och
när det värkligen bör brinna för matlagningen, så är
det ej nog med några få trän, utan hela fyren skall prop-
pas full, ehuru kastrullerna ju ej kunna mer än koka,
och detta göra de fullt ut lika bra med 3 som med 6
vedträn, när de en gång väl kokat upp. För öfrigt
blir) all mat bättre af att kokas långsamt ifall det ej
särskildt står i kokboken, »under liflig eld.» Man vin-
ner ju äfven den stora fördelen, att maten ej kokar’vid
eller öfver och förpestar kök och våning med ett af-
skyvärdt os.
14
Härvidlag måste matmodern ständigt och jämt öf-
vervaka, ty detta misshushållande med veden är som
sagdt en kronisk åkomma hos alla kokerskor. I allmän-
het hafva de också ytterst svårt att tänka sig före, hur
man på bästa sätt skall tillgodogöra sig värmen i spi-
sen. Om de t. ex. hafva två rätter att koka, som fordra
ungefär lika lång koktid, så händer det ej sällan, att
den ena får koka både länge väl, innan den andra kom-
mer på; likaså att diskvattnet ej värmes, under det
maten lagas, utan det eldas på efteråt bara för detta,
äfven kan elden i spisen få brinna länge och väl innan
ingredienserna till maten äro i ordning och färdiga till
kokning. Många använda nog barrved för köksbehofvet,
emedan denna alltid är billigare, men å andra sidan
brinner dock björkveden så mycket långsammare ut och
gifver mera värme så det är ej någon uträkning att
bränna barrved i köket. Finnes mycket bark på björk-
veden, så bör denna användas vid »långkok» och bak-
ning, emedan den gifver stark värme och ej bör få
ligga kvar i vedkällaren och förfaras. Bark, stickor
och affall i källaren kunna tryggt begagnas, ehuru
mången köksa finner det vara under sin värdighet att
taga upp i köket sådant. Ved får aldrig inläggas i ug-
nen att torka, ty den bortglömmes i de flesta fall, för-
kolnar utan nytta och sprider en svår lukt i hela huset.
Gaskranen måste nog tillses att den är fast. Finnes
elektriskt batteri så skall vatten påfyllas en eller par
gånger årligen, samt efterses när detta erfodras. Nedre
spiselluckan bör hållas stängd, då brinner veden lång-
sammare och man slipper höra dånet, Vid bakning
kan den gärna vara uppe. Det är oerhördt att vid te-
vattenkokning lägga eld i hällen, har Ni ej gas köp då
petroleumkök, förresten kan man spara på gasen och
till små kokningar använda petroleumkök, äfven till
diskvatten. Koklådor äro förträffliga och vedbespa-
rande fås för 14:— hos Martha agenturen, Skillnaden
2. Det finnes skild kokbok och där står huru många
min. rätten skall koka och sedan läggas i koklåda. Ko-
kar man t, ex. potäter, kan kastrullen, efter det vatt-
net borthällts, lindas in i tidningspapper. Kan godt
förvaras I timme och mera. Då man använder kok-
låda sparar man nog många timmars eldning i spisen.
För gryn- och ärträtter är denna slags kokning idea-
lisk, först några minuters kokning öfver elden och så
några timmar i koklåda. Om t. ex. risgrynsgröt skall
kokas, få mjölk och gryn först på vanligt sätt upphettas
till kokning samt koka under 10 till 15 min. hvarefter
locket lägges på, kokkärlet svepes hastigt in i tidnings-
papper och sättes ned i koklådan, där det får stå minst
3 tim, När gröten sedan tages upp kan den sättas på
elden ett par min. om så behöfves och kryddas. Väts-
kemängden bör minskas med c:a !/, af den brukliga,
eftersom så mycket mindre kokar bort än vid vanlig
kokning. Koklådor äro till stor nytta, äfven då ma-
ten behöfver hållas varm en längre tid. Maten sättes
ned i en koklåda och hällen behöfver ej hållas het.
Svar på frågan 40. Skaffa Er från parfym- eller
drogaffär en härtill enkom förfärdigad träpinne, som
närmast ser ut som en modelleringspinne: Doppa den
breda flata ändan i citronsaft och skjut ned huden som
hindrar den s. k. halfmånen att synas. Efter hand
som fingrarna torka, doppar man dem i tvålvatten.
Kan man icke på detta sätt få nämnda hud tillräckligt
nedförd, klipper man af den med en liten fin sax.
Hälst bör man dock undvika att klippa denna hud,
enär den därigenom för hvarje gång blir tjockare. När
huden ”nedförts, smörjer man litet röd pomada eller i
brist därpå någon créme eller vaselin på naglarna un-
der det att andra handens tumme under hela denna
procedur för huden så långt ned som möjligt och sam-
tidigt aflägsnar man de små ojämnheter, som uppstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
