Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IV—V. 23 juni 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
månader. till, under hvilken tid de ha god mat-
lust, men ej afkasta för en enda penni.
Sälj dem i juli och augusti, medan de ännu
värpa och innan de begynt att fälla, allra hälst
efter tio.dagars gödning med havremjölsröra, möj-
ligen även något kokt potatis. En annan fördel
med denna tidiga utrangering är att det blir bättre
plats i det trånga hönshuset, där de ej då få till-
fälle att undantränga-:de unga, växande hönorna
från mathoarna, hvarigenom dessa sättas tillbaka
och ej komma i tid med de dyra vinteräggen.
Alltså: bort så fort som möjligt med alla djur,
som ej skola hållas öfver vintern! Ännu äro de
tämligen lätta att sälja, men senare på hösten är
marknaden öfverfylld.
BEREDNING AF KANINSKINN.
Till hjälp för nybörjare i kaninskötsel vill
jag — skrifver en förf. i »Mejeri Tidag.» — här
meddela ett sätt att garfva kaninskinn så att de
blifva synnerligt vackra ock mjuka. Jag är ingen
fackman och måste därför att börja med hålla mig
till ett garfningssätt, som meddelades i en tysk
tidskrift.
Efter den metoden blefvo skinnen visserligen
mycket hvita, men också hårda som bräden och
följaktligen odugliga att använda till pälsverk.
För att få skinnen vackra och mjuka, skär man
först upp det nyss flådda skinnet på baksidan bak-
ifrån framåt och lägger det omedelbart i kallt
vatten där det får ligga öfver en natt. Detta gör
att fett och köttrester lättare kunna aflägsnas på
morgonen.
Skinnet bredes därefter ut med köttsidan upp-
åt och beströs med lika mängder salt och alun,
hvilka ämnen väl strykas ut med flata handen:
Skinnen packas därefter med köttsidorna mot
hvarandra. De läggas i en stenkruka eller ämbar
(ej med vatten) och täckas öfver och få stå i käl-
lare 5 dagar. Efter denna tid tagas skinnen
hvart och ett för sig, rätas och sträckas, läggas
på ett hårdt och jämt underlag med köttsidan
uppåt och skrapas duktigt med skarp sked eller
glasbit och till slut gnidas de mycket väl med
krita, härefter hängas skinnen medels ett par i
ytterkanterna anbrakta hakar att torka. Under
torkningen måste man dagligen se till, sträcka och
gnugga dem samt gnida dem med sandpapper,
hvilket i Hög grad befordrar mjukheten. Ju tor-
rare skinnen bli dess bättre bli de;
När en kaninägare själf en gång börjar garfva
skinnen, kastar han aldrig mera bort några. Han
får så mycket större nöje och förtjänst af kanin-
skötseln då han kan förskaffa sig värdefullt
pälsverk.
0rE2DEDEDCD2ECDCAECDAEDAEDEDECIAEDEDREDEDECAECAEDECACACAIACAECEAZEZAN
BAKTERIERNA LIFVETS UPPEHÅLLARE.
et är bekant, att människan inuti kroppen,
D isynnerhet i munhålan och tarmkanalen, hy-
ser em massa bakterier. Professor Metschni-
koffs åsikt, att tarmbakterierna äro skadliga och hos
alla framkalla en förtidig död, medan vi skulle kunna
lefva mycket längre, om tarmen vore bakteriefri, sy-
nes vara öfverdrifven. Denna åsikt har på många
ställen väckt mycken uppmärksamhet och ledt till
att man gjort försök att inskränka tarmbakterier-
nas verkan genom att i kroppen införa oskadliga bak-
terier för att konkurrera med dem. Vidare råder i
många kretsar intet tvifvel om, att de i Paris gjorda
undersökningarna lämna mycket öfrigt att önska
hvad tillförlitligheten angår, och ytterst noggranna
experiment af andra forskare ha ledt till alldeles
motsatta och högst intressanta resultat.
En tysk professor har offentliggjort en berättelse
om sina undersökningar häröfver, ur hvilken vi
meddela följande.
För att pröfva om tarmens bakterier faktiskt ha
den skadliga verkan, som tillskrifves dem, uppföddes
höns med absolut bakteriefri näring. Hönsägg ut-
kläcktes i en särskild slags kläckningsapparat, kon-
struerad så, att inga bakterier kunde komma åt äggen
67
eller de ur dem utkläckta kycklingarna. Dessa se-
nare, som uppföddes med kokta linser, hackad ägg-
hvita och stötta äggskal, visade en mycket större ap-
tit än andra kycklingar, som samtidigt uppföddes un-
der samma förhållanden utan att dock ha gjorts bak-
teriefria. "Trots sin större aptit tillväxte emellertid
de förra icke fortare; de visade tvärtom ej den minsta
ökning i vikt, utan deras lif uppehölls endast på be-
kostnad af de i kroppen befintliga ämnena. Den sterila
kycklingen led en viktförlust af 32 procent, medan
kontrollkycklingarna samtidigt visade en ’viktökning
af 117 procent.
Häraf framgår det märkliga resultatet, att ett
djurs lif ej kan bestå, om det ej finns bakterier i tar-
men. Vi lära således häraf, att bakterierna i detta
fall icke äro fiender till lifvet, utan lifsuppehållare,
hvilket är desto märkligare, som denna viktiga roll
sannolikt icke tillkommer enstaka bakterier, utan
snarare hela mängden af dessa små lifsväsen.
Detta resultat står för öfrigt icke alldeles isoleradt.
Vi behöfva blott erinra om de af bakterier bildade
små rotknölarna på lupiner och andra växter såsom
exempel på en symbios (samlif) mellan två lifsväsen,
hvaraf intet kan bestå för sig själft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
