Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VII—VIII. 15 augusti 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
öfver till Helsinge socken, in i
Vestersundom by, en förtjusande
by med gårdar byggda i fyrkant
med stora, gammaldagsstugor och
enorma spislar, med loft och bodar,
samt: en rikedom af i grönt eller
rödt och hvitmålade staket, af-
skiljande fruktträdgården i rikaste
blom från fägården med brokiga
kor och. ulliga lam, samt från
grannarnas täppor. En hel mängd
af mörka lönnar, blommande syren-
häckar och andra ädlare trädslag
beskugga gårdarna, skymma fönst-
ren till hälften och kanta vägen
som slingrar fram genom byn.
Närmast folkskolan ligger hatt-
makar Wahlmans gård. Karaktärshuset här är
nytt och modärnt med bl. a. en stor glasveranda.
Genom de öppna fönstren ljuder pianomusik och
sång. Här ha’ vi ofta fått tillfälle att uppöfva
våra styfnade fingrar på fröken Wahlmans
pianino. Utanför svärma bina kring sina ku-
por och bakom grinden kråmar sig en ung
hingst. Att få åka efter denna när unga hus-
bonden håller i tyglarna, se det är en »rysans-
värd» fröjd! Så den gränskar och sätter i väg
— huj så det bär af! — På bakgården, där
dejan inväntar de hemvändande korna, äro de
omgifvande uthusen urgamla och förfallna.
»När det blir bättre tider, skola de rifvas
och ombyggas», säga ungherrarna!
Skada, skada suckar jag — för mig.
äro de vackrast sådana de äro.
Några af dessa hemman egdes
i tiden af tre bröder Hartman, gingo
dels i arf till söner, blefvo dels för-
sålda åt andra. Egaren af Heikkas
hemman är f. n. en Hartman, en
duktig bonde, äfven byns och soc-
kens förtroendeman, samt kyrko-
värd. Hans hustru, f.d. folkskole-
lärarinna i samma by, parlerar gärna
franska när tillfälle erbjudes.
I snart sagt hvarje gård stimma
skaror af solbrända barn och half-
vuxen ungdom. Fordom brukade
ungdomen, under ljumma sommar-
På bakgården,
nätter, förlusta sig med sång, eller rättare skrål
vid slänggungan och på dansgillen hos hvarann.
De gingo i flockar från by till by, ställde
till ofog och slagsmål, men: stannade ibland
vid gården och deltogo i arbetet å denna. Nu-
mera är andan i byn mera hyfsad, tack vare
ungdomsrörelsen och nuvarande: folkskolelära-
rinnornas å orten kulturella arbete bland be-
folkningen. Men från folkskolan gå nu en hel
del ungdom öfver till de lärda skolorna, där-
ifrån de söka sig kontorstjänster m. m. dyl,
mest i städerna. De gamla få sköta gården
allena, i bästa fall med dyrt aflönade och oin-
tresserade tjänare.
På Heikkas gård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
