Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o VII—VIII. 15 augusti 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
FRÅGOR OCH SVAR.
Härmed inbjudes våra ärade läsare att insända sina
resp. frågor. Redaktionen skall efter bästa förmåga
söka gifva tillfredsställande sakliga svar åt dessa; sam-
tidigt som den är tacksam för hvarje svar som inlöper.
För den signatur, som under årets lopp insändt största
antal införda- svar är ett hederspris — i form af ett
presentkort på fmk 25: — reserveradt.
I hopp om att genom denna afdelning kunna bereda
våra läsare både nytta och nöje teckna vi
Adr.
Glogatan 7
Helsingfors.
högaktningsfullt
Ute och Hemma.
Redaktionen för
SVAR.
Svar på frågan 90. Kemi elf har sina källor endast
3 km från den i Hvita hafvets vikar utfallande Nuorti-
joki. Kemi elfs i allmänhet stridda lopp besväras af en
mängd stridda forsar, däribland Varkauskoski äfvensom
längre ned Taivalkoski, 25 km från mynningen, den
sistnämnda kan icke befaras, men annars kan Kemi elf
väl befaras, den når flerstädes én bredd af öfver 1/, km.
Svar på frågan o1. I Polartrakterna påträffas blå
äfven, kallad Polarräfven. Jagas mycket för sitt mörk-
blå skinns skull, hvilket är mycket dyrbart,
Svar på frågan 93. De holländska köpmännen fä-
sta en alldeles särskild vikt vid att till det yttre gifva
sina ostar ett vackert utseende. Från Sydfrankrike
hämtas det röda färgämnet härtill.
I södra Frankrike finnes en liten flod, som heter
Bidourle, och dalen omkring den är tätt bevuxen med
Croton tinetorium eu växt, som är besläktad med vår
Euphorbia och af hvilken man får den röda färgen.
Hvart år hämtar ett holländskt skepp en hel skepps-
last af denna sällsynta växt, och så färgas ostarna.
Svar på frågan 94. Fläderbären skola plockas i
torrt väder och innan de börja mogna. De få då ligga
24 timmar i stark lake. Ättika blott så mycket, att bä-
ren rundligen kunna ligga däri, sättes på elden och
”kokas med litet muskotblomma, hvitpeppar och några
hälst friska lagerblad. Fläderbären skakas på ett durk-
slag. Bären läggas då i ättikan och få koka upp med
denna. Altsammans slås därefter i en kruka och öfver-
täckes med en handduk. Dagen därefter hälles det på
flaskor, som korkas. De äro utmärkta till sås.
Friska frön af vanlig krasse kunna äfven användas
som capris i såser och fisksallader och smaka som cap-
ris. De läggas 3 dagar i saltvatten, få rinna af, och
ättika slås öfver i burkarna.
Svar på frågan 95. Ja, ofta förlorar hvitt flanell
efter längre tids begagnande sitt hvita utseende och
blifva mer eller mindre gulaktiga. Genom följande för-
faringssätt kan man dock återgifva sådana gulaktiga
flanellsplagg deras fullkomliga hvithet, men då får det
icke finnas någon kulört utsmyckning eller broderi på
dem. — Man utspäder surt, svafvelsyrligt natron (icke
glaubersalt eller svafvelsyradt natrion) med vatten, läg-
ger plaggen däri under’20—25 minuters tid, upplöser
därefter 15 gr saltsyra i 1 liter vatten, tillsätter detta
under ständig omröring till natronlösningen och låter
flanellsplaggen ännu en kvart kvarligga i blandningen
väl öfvertäckta. Man upptager därefter tyget, sköljer
det upprepade gånger, minst 3 gånger, i rent vatten
och torkar det i skuggan.
Svar på frågan 96: Tif och kjol skola ej vara åt-
skilda utan hänga samman, sydda af mörkblått tyg.
Kjolen har röd bård nervid. Ärmarna — €j för vida;
ty lapparne bry sig ej om modet — med smal, gul lin-
ning med röd bård i kanten, Ett mycket smalt bälte,
som knyts i siden med nedhängande band. En mössa,
liknande dalkullornas, men ej så spetsig, blå med röd
bård, i midten af denna en hvit snodd. Skor s. k.
lappskor. Framtill öppnas klädningen ungefär så långt
som ?/, af lifvet och visar en mörk bröstlapp, som pry-
des af tvänne röda, med hvitt broderade band, hvilka
sammanhållas på midten af ett smykke. Dylika band
omgifva äfven kragen. Kjolen bör sluta ett stycke öf-
ver vristen, E
Kanske herr P. äger gnistan och lyckades bättre i
både frågor som svar än de föregående, Därmed blef
det väl afhjälpt. Eol.
I senaste nummer af tidskriften »Ute och Hemma»,
kritiseras de i tidskriftens frågoafdelning under sena-
ste tid förekommande frågor och svar, af signaturen
P., hvars kritik utmynnar i en uppmaning att öfver-
lämna utarbetandet af dessa åt »klarare hufvuden>.
I de numror af tidskriften undertecknad varit i till-
fälle öfverkomma, hafva ingått för det mästa blott en-
kla praktiska frågor. Huruvida dessa uttänkts, för att
tala i sign. P:s stil, af ett klart hufvud, är för en nor-
malt begåfvad omöjligt att afgöra. Sign. P. måtte vara
intuitivt rikt utrustad. — Hvad däremot beträffar sva-
ren, är undertecknad ense med sign, P. I svaren kan
inläggas både humor och större stilistisk omsorg än i
en kort fråga, Undertecknad slutar detta bemötande
med en uppmaning till sign, P. att låta sitt ljus lysa
genom att svara t. ex. på den i senaste nummer in-
gående frågan 92, hvilken, frånsedt ett groft tryckfel,
borde intressera ett klart hufvud. Fi
FRÅGOR.
98) Kan någon af U. o. H:s läsare säga hur man
lämpligast torkar lök så att den håller sig öfver vin-
tern. LL;
99) På hvad skall man spara för att komma till
rätta i dessa tider. 4.
100) Kan någon gifva ett godt recept på att inlägga
gurkor som hålla öfver vinten SM
1017) Anhålles om ett godt sätt att förvara dill:
S.
102) Hvad är det som förvandlar en fridlysten plats
till en ödemark? l.
103) Hvilket är det första kännetecknet på en värk-
ligt stor och högsint man? br
104) Har någon kvinna tänkt på, att utföra de hus-
liga sysslorna som kroppsöfning och som gymnastik?
E £
105) Hvad är det som betyder mycket för hälsan
och karaktären? 6:
106) Hvilka äro vägledarena under sträfvandet till
lyckolandet? Zu
107) Huru få hvita tygskor rena samt samtidigt li-
tet mindre. 2
IIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
