Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o XV. 30 november 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR: OCH FEMMA
kvitter och skarpa skri öfverröstade
maskinernas dån.
flykt och gratiösa rörelser förde min
tanke bort till ett ensamt svalbo of-
van ett murgröns-omramat fönster
Deras pilsnabba
i fjärran nord — till mitt barndoms-
hem. Jag greps af längtan dit bort.
Vi landade på den största af öar-
na, där konungens förgylda namn-
skiffer pryder den råa stenen.
Förpaktaren Jokum Chaiya, en
man af hög, siamesisk rang emot-
tog oss med stora ärebetygelser. — (K, c.)
Tack vare den inbringande handeln
med svalbon räknas gamla Jokum
till en af hufvudstaden Bankoks
rikaste män.
Klippformationerna äro som ska-
pade för sina bevingade innevåna-
res trefnad. Från höjderna ned till
vattenytan betäckas deras klyftor
och gallerier, grottor och hålor af
svalbon. Inträder man i dem, flyga
och flaxa fåglarna som besatta. De
skrika och föra oljud så man mister
både hörsel och syn. Man känner = (k, cy
sig angripen och bortkommen i half-
dunklet med sitt sparsamma ofvanljus och är glad
öfver att åter lämna den larmande omgifningen.
En lastdjonk för dagens skörd till Bankok.
(EK. C.)
Landstigning å den störste ön,
En typisk fågelö.
Men sedan man erfarit hur skoningslöst den egen-
nyttiga människan far fram med deras hus och
härd, undrar man ej vidare öfver det ogästvänliga
emottagandet.
Två bon tvingas den lilla svalhonan att afstå,
innan hon lämnas i ro att lägga sina ägg i det tredje,
Det första, det för gourmanden delikataste och
som betingar sig högsta pris, ända till femtio
mark, är ett underbart väl sammanfogadt, glatt
och symmetriskt, genomskinligt bo af ljus grågul
färg och gelatinartad massa. Den gamla synda-
ren Jokum förklarade bindeämnet bestå af half-
smält, af fågeln åter uppstött föda. Andra, mera
poetiskt anlagda österlänningar förklara ämnet
utgöra en i luften kringsväfvande, för mänskligt
öga osynlig, endast för det skarpa fågelögat märk-
bar och af svalan i flykten uppfångad okänd sub-
stans. Sak samma hvarifrån den härleder sig. Ett
är med säkerhet konstateradt, massans klibbiga
egenskap. Huru ofta händer det icke, att den
ifriga byggmästaren fastnar med klo eller vinge i
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
