Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH OÖEE-M-M A
VINSTADEN
ordeaux led i forna tider, som alla det syd-
västra Frankrikes städer, svårt under nor-
mandernas, morernas och västgoternas infall
i landet. Först då staden kom under Eng-
land, år 1154, började den blomstra upp igen. Det
gamla Bordeaux, som romarne afsevärdt förskönat,
ödelades af eld, men återuppbyggdes. .i medeltiden
oeh tilldrager sig den dag som är alla främlingars be-
undran. En gång säte för girondisterna, härjades
staden svårt af skräckväldets män och måste ytter-
ligare uthärda den av Napoleon iscensatta kontinen-
talspärren, som tog så hårdt på dess lifskraft, att be-
folkningen med glädje hälsade bourbonerna, ja, Bor-
deaux var den första af alla franska städer, som för-
klarade sig för restaurationen. Till minne häraf för-
länade konung Ludvig XVIII. hertigens af Berrys
son, sedermera grefven af Chambord, titeln hertig af
Bordeaux Från sin romerska glanstid har Bordeaux
hvars romerska namn var. Burdigala — endast beva-
rat det s. k. Palais Gallien, fragmentet af en amfi-
teater, som kunnat rymma 1,500 personer.
Brännpunkten för stadens lif och rörelse är den
stora, halfmånformiga hamnen, också på grund af
sin form kallad »Port de la Lune», hvilken med sina
breda, långsträckta kajer hör till de vackraste hamn-
anläggningarna i Europa. Hit komma fartyg från
alla länder för att hämta vinlaster och man mötes
därför här af en angenäm doft af vin — det berömda
Bordeauxvinet — i stället för af tran- och fisklukt,
som i andra hamnar. Hamnen är beräknad för far-
tyg af ända till 8 meters djupgående och är så stor,
att den bekvämt rymmer bortåt 1,200 fartyg, mesta-
dels från 2,000 till 2,500 tons. TLikväl är den ej till-
BORDEAUX.
räcklig för den oaflåtligt växande trafiken, och där-
för har i nedre delen af staden en bassäng anlagts, 10
hektar stor, som äfven vid ebb har 7,5 meters djup.
Bordeaux” kärna utgör den förut omnämnda gamla
staden med sina trånga, krokiga gator i närheten af
den ofantliga Quicorqueplatsen; kring detta centrum
ligga de nya stadsdelarna med sina praktbyggnader.
Bland stadens byggnader må först och främst kyr-
korna framhållas. Den vackraste är S:t Michel-kyr-
kan, uppförd år 1160 i gotisk stil. Dess klocktorn,
som den 8 september 1860 blef illa tilltygad av blix-
ten, räknades före denna händelse till de största i
Frankrike och det under tornet befintliga grafhvalf-
vet har den egenskapen att verka konserverande, så
att där för flera århundraden sedan nedsatta lik be-
varats från förruttnelse. S:te Croixkyrkan byggdes
sedan i 35:te århundradet. Till denna kyrka hörde
ursprungligen ett benediktinerkloster, men både
detta och kyrkan nedrefvos af saracenerna. Karl den
store lät emellertid bygga upp kyrkan igen, men nor-
manderna läto åter ödeläggelsen gå fram öfver den,
hvarpå den i I1:te århundradet för andra gången
återuppbyggdes. Andra kyrkor som förtjäna att näm-
nas äro S:t Seurinkyrkan, från den tid då kristendo-
men började utbreda sig, vidare den i 1t:te århund-
radet påbörjade och i 14:de fullbordade S:t Andre-
katedralen — i gotisk stil äfven den — rikt smyckad
med statyer, ägnade ett underbart vackert kor och
värdefulla målningar af berömda mästare. I allt har
Bordeaux 50 katolska och 3 protestantiska kyrkor.
Bland öfriga framstående byggnader märkes bör-
sen, den nuvarande prefekturen, museet och slutli-
gen den ståtliga teatern, alla byggda i antik stil.
BAT
5
RÄKNEGALENSKAP.
ill de egendomliga former, som nervositeten
hos människor kan antaga hör också ma-
nien att ovillkorligen räkna vissa föremål.
En sådan slaf af räkenskapsgalenska-
pen var t. ex. den berömde franske författaren Zola.
På sina promenadturer räknade han droskorna, gat-
lyktorna och portarne, som han gick förbi. Han var
icke i stånd att gå uppför en trappa utan att räkna
stegen. Han kunde på morgonen inte börja sitt ar-
bete, innan han räknat alla föremålen i sitt arbets-
rum, och föll det honom senare in, att han glömt räkna
ett eller annat föremål, hade han ingen ro, innan han
räknat det hela på nytt.
Han delade denna mani med sin store landsman
Napoleon den förste. Denne var tvungen att räkna
rutorna i hvarje fönster, på hvilket hans blick föll.
Icke en gång vid de viktigaste och högtidligaste till-
fällen kunde han bekämpa denna lidelse. Hvarje
gång han i spetsen för sina trupper red igenom en
gata, satt han och räknade ruta efter ruta i det ena
fönstret efter det andra.
En beröm läkare räknade spjälarne i alla de sta-
ket han kom förbi; en annan räknade alla de steg,
han tog, när han var ute på promenad.
En engelsman, en mycket ansedd advokat, plå-
gades af ett oemotståndligt behof af att räkna alla
butiksskyltar, han kom förbi, och om han tillfälligt-
vis blef afbruten i sitt förehafvande af någon bekant,
drog han fram ena manschetten och antecknade om-
sorgsfullt med blyerts det tal, till hvilket han kom-
mit, innan han inlät sig i något samtal.
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
