Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byn bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
tornets * torkade* blad, hvilka rosetters matta
färger och ornamentlika form utmärkt väl egnade sig
härtill.
«I sanning», ropade Reinhard, «här försonar jag mig
med den så kallade natursmaken, hvilken ofta väckt min
ovilja på blomsterbord, trädgårdssoffor och dylikt
krimskrams, som man hopflickar af råa trädgrenar
och smaklöst pålimmade snäckskal, mosstufvor och
immorteller. Men i dessa ramar finnes verklig smak,
och huru förträffligt passa de icke till den täcka
växt-mosaik, som de infatta.»
Efter en blick öfver de föremål, som från hans plats
voro synliga, sade geheimerådet med ett uttryck af
bestämdt gillande: «Jag känner nu allt klarare det,
som genast slog mig till mötes såsom andan i denna
ställning, men som jag icke då straxt insåg, emedan
allt var mig så nytt. Ja tyvärr» - tillade han mera
för sig sjelf än för de andra - «nytt. Det är nämligen
det öppna ögat för naturens små, vanligen ringaktade
hjelpkällor.»
«Ni har just funnit det rätta ordet», svarade
Brunk. «Ser ni den bleka flickan derborta, som så
skygg blickar bort till oss ur den der vrån? Hon
skulle säkert nu gerna höra hvad ni säger, ty af
henne och hennes broder äro dessa saker förfärdigade,
hvilka så mycket behagat er, och med deras försäljning
försörjer hon sig och sin gamle far. Flickan bär redan
i sitt bröst det dödens frö, som äfven undergräfde
hennes moders lif. Hennes bror går ännu i skolan,
och jag hoppas, att äfven han efter fadrens, och
systerns död skall förvärfva sitt bröd genom sina
smakfulla arbeten, till hvilka herr Muller gaf honom
första anvisningen.»
«Miiller och allt jemt åter Muller!» utropade
geheimerådet, utan att tillägga något vidare till
detta utrop, som ej gerna kunde missförstås.
«Ja, Muller och allt jemt åter Muller», bekräftade
pastorn med rörd stämma, «hans ande är det, som här
lefver. Förundra er deröfver så mycket ni vill, det
är eder rättighet; ty - hvem ser väl till botten i
ett hjerta, der kärleken till natur och till landsmän
kämpa om företrädet?»
* 11 ex Aquifolium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
