Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägen till anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes ungefarliga pappersbehof for året och om det, som
främmande förläggare låta trycka i Leipzig. En af mina
vänner, som är chef för en betydande pappershandel i
Leipzig och gjort mig eller snarare dig den tjensten
att anteckna detta, uppskattar nyssnämnda behof
till vidpass 11,500 balar. Det skulle följaktligen
behöfvas 575 dylika vagnar, om man ville på en gång
forsla denna pappersmassa, som boktryckerierna i
Leipzig hvarje år fulltrycka. Käkna vi en vagnslängd,
hästarne inbegripna, till blott 9 alnar, så skulle
detta göra ett tåg af 5175 alnar eller icke långt
ifrån en half tysk mil i längd.»
«Kanske du äfven kan upplysa mig, huru många
tryckerier derigenom sysselsättas?»
«Ja, jag har tagit reda derpå, ty jag önskade, att
bereda dig en klar insigt i den vidlyftiga slingrande
’vägen till anden’, såsom du sjelf sinnrikt har kallat
honom, och derigenom ytterligare lifva din kärlek till
literaturen. Leipzig har 37 tryckerier. I dessa arbeta
824 medhjelpare och 161 lärlingar vid 87 handpres-sar,
79 enkla och 3 dubbla Snällpressar. * Men, vi äro nu
framme.»
De inträdde i ett tryckeri af medelstorlek. August
ville icke öfverraska sin Eegina genom något
storartadt, hvartill äfven i den stad, der de bodde,
tillfälle kunde hafva fnnnits, utan han ville bereda
henne en lugn öfversigt.
«Här förefaller’ det mig icke så främmande», sade
Kegina efter första helsningen till tryckeriets egare,
«ty jag har redan förut i förbigående många gånger
kastat en blick in genom edra fönster. Men nu vill
jag för engång rigtigt noga se mig omkring. Måtte
ni blott icke förlora tålamodet vid alla de frågor,
som jag kommer att göra.»
Hon stannade vid dessa ord ej långt från ingången
bredvid en sättare. På den pulpetlikt sneda
framför honom stående stilkasten var manuskriptet
fästadt i en klämmare (tenakel). Hela sättarens
arbete hade i Keginas ögon något automatiskt eller
maskinmessigt. Hon förundrade sig isynnerhet deröfver,
att han, med undantag af en blick då och då på
manuskriptet, nästan alldeles icke tycktes göra bruk
af ögonen, utan nästan endast arbetade med sina begge
händer. Då hon gjorde denna anmärkning till sättaren,
svarade denne:
* Sedan detta skrefs har antalet af tryckerier och
pressar betydligt stigit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
