Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägen till anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 - ’ . "^
’ ’ / -
hvarandra, en och en i deras fack. Detta gick ännu
vida raskare än sättningen. Han ropade Regina till
sig och sade:
«Så mekaniskt, som en sättares arbete till utseendet
än är, så måste det emellertid taga nervsystemet
utomordentligt i anspråk. Måste icke sättaren vid
afläggningen på sätt och vis läsa med fingrarne,
for att icke låta delarne af ordet, som han just
håller i handen, falla i orätta fack? Känselsinnet,
som i sättarens fingerspets snart sagdt utvecklats
till något andligt, är ett utflöde ur hjernan lika
väl som den tanke, hvilken sättaren förut hade iklädt
en metallrustning, som han nu åter afkläder honom.»
«Nå, kasten då blicken hitåt», inbjöd tryckerifaktorn,
fortsättande liknelsen i Augusts sista ord, «stå icke
kolumnerna, ni skulle säga sidorna eller paginse,
i denna just till tryckning fär-diga form, såsom
kolonner af beväpnade? Se, huru de glänsa i sin nya
rustning! De komma i dag för första gången i elden -
under pressen.»
Denna skämtsamma liknelse, som på samma gång
innebar djupt allvar, behagade mycket den själfulla,
finkänsliga Kegina.
«Huru många soldater kommenderar
ni då ungefår?» frå-gade hon.
.
«Åh, de äro många! Och så äro äfven de olika slagen
af trupper! Här har ni närmast frakturstilarnes
linietrupper, dernäst antiquastilens tunga rytteri
och kursivstilens stormkolonner. Inom hvartochett
af dessa tre hufvudslag finnes det åter 20 till 30
underafdelningar, från perlstilens små tiraljörer
ända till den feta antiquans gamla garde eller
lyxstilarnes glänsande adelsgarde. Jag skall om
en stnnd låta ett prof på mina kärntrupper rycka
fram för er. På en centner stil gå mellan 30,000
och 90,000 stycken, så att ett någorlunda stort
tryckeri måste ega millioner typer. Men hufvudsaken
förblifva i alla fall ’bröd-stilarne’, såsom vi
uttrycka oss, emedan hufvudsakligen de äro de som
inbringa vår förtjenst, ty böckernas text tryckes
med dem, hvarför de ock pläga kallas textstilar. De
halffeta och feta slagen af fraktur, antiqua, kursiv
o. s. v, benämna vi ’titelstilar’. De äro således
i viss mening våra förposter, hvilka blott stundom
förirra sig från titelbladet in i ett företal eller
en tillegnan.» i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
