Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägen till anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
l
en maskinpress, som betjenad af två täcka flickor
framtrollar test och bilder på papperet, så framkallar
detta ofelbart på den tänkande åskådarens ansigte
ett leende af njutningsfull tillfredsställelse,
utan att han sjelf vet af det. Så gick det äfven med
August och Eegina. Arm i arm stodo de der och sågo än
på punktererskan än pä mottagerskan, rigtade än sin
blick på den vefvandes löjliga bugningar, än på den
framträdande och åter försvinnande kärran, och sökte
derpå, den ene i den andres miner, en återspegling af
sina egna känslor. Slutligen började äfren flickornas
muntra ansigten stråla af ett leende, likasom i
känslan af hvad som rörde sig inom deras åskådare.
Maskinen verkstälde nu ’sköntrycket7, d. v. s. den
tryckte papperets ena sida; den andra sidan fick
derefter ’widertrycket’ (mottrycket). På det att
kolumnerna, såsom boktryckaren kallar sidorna i en
bok, må komma att noga svara emot hvarandra, eller
widertrycket mot sköntrycket, stickas vid arkets
ilägg-ning till sköntrycket precist i dess midtellinie
tvenne små hål medelst två uppstående stålspetsar,
detta kallas punktering. Vid widertrycket passas
dessa små hål ånyo noggrannt på stålspetsarne. 4
«Maskinpressarne hafva till stor del utträngt
handpressarne», berättade tryckaren; «sannolikt skulle
Gutenberg v förvånas, om han nu finge återse sin
uppfinning. I stället för läderbollarne, med hvilka
trycksvärtan påströks af honom och rätt lång tid efter
honom, har valsen tillkommit, såsom J sen på denna
maskin, men användes äfven vid handpressen. Valsen
utbreder svärtan fortare, tunnare och jemnare öfver
typerna. Det är en egendomlig ödets skickelse, att
tvenne tyskar uppfunnit maskinpressen, men icke i
deras eget af censurens band tryckta fädernesland,
utan bortom hafvet i det ’pressfria’ England. De heta
König och Bauer, och den sednare lefver ännu.»
«Ack huru underbart», föll honom Eegina i talet,
«König och Bauer *, uttrycka icke sjelfva dessa namn
symboliskt, att deras stora uppfinning varit till
gagn för menniskor af alla möjliga stånd?»
«Ni har rätt», fortfor egaren, «det har icke förut
fallit mig in. Känn nu blott på denna nya vals;
det är en mjuk elastisk
* Såsom bekant är, betyda dessa ord, som i
Tyskland äfven äro vanliga namn, konung och bonde.
Öfvers, anm.
Rossmässler.
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
