Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stärkelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
följande kemiska kraft, som är verksam i växtcellen,
äfven frambringar dylika stärkelsens omvandlingar
inom den lefvande växtens cell och t. ex. vid
de söta ärtämnenas mognad förvandlar det i dem
befintliga sockret till stärkelse samt tvärtom vid
de mogna ärternas groning åter förvandlar stärkelsen
till socker. Huru lätt dylika ämnens omvandling
i hvarandra kan ega rum, framgår ur Niepce de
Saint-Victors upptäckt, att en lösning af stärkelse
och stärkelsegummi genom blotta ljusets inverkan
förvandlas till drufsocker.
I kallt vatten är stärkelse lika litet löslig som
i ether och alkohol, men bildar utrörd i kallt
vatten, såsom bekant är, en mjölklik vätska,
emedan stärkelsekornen, utan att vidare förändras,
länge förblifva sväfvande deri och blott småningom
gunka till botten, hvarefter vattnet ofvan dem
åter blifver klart. Med kokande vatten bildar
den det bekanta stärkelseklistret, som nästan
saknar lukt och smak. Härvid blifva emellertid
stärkelsekornen icke fullkomligt upplösta, utan
de svälla ut till 25 eller 30 gånger sitt förra
omfång, innan de söndersprängas och bilda den
geléartade massa, vi kalla klister. Mycket utspädd
svafvelsyra förmår upplösa stärkelsen till en tunn
vätska och förvandla den till stärkelsegummi eller
ock till stärkelsesocker. Vid brän-vinsbränning
förvandlas den kokta potatisens eller gröpade sädens
stärkelse genom det tillblandade maltets inverkan
(den s. k. mäskningsprocessen) till socker, hvilket
sedan genom jäsning öfvergår till sprit.
Såsom bekant är, gör man i hushållet skilnad mellan
mjuk och mjölig potates. Den förra är mer fattig på
stärkelse och har tunnväggiga celler, som vid kokning
icke lossna från hvarandra, utan blott mjukna, den
sednare åter är rik på stärkelse och de tjockväggiga
cellerna falla vid kokning isär. Om man med en skarp
lupp betraktar några korn af en mycket mjölig kokt
potates, så ser man, att hvarje korn är en särskild
cell, i hvilken de inneslutna stärkelsekornen genom
kokningen hafva öfvergått till stärkelseklister. Såsom
man helst vill hafva potä-terna tillagade, få icke
deras cellhinnor söndersprängas genom kokningen, utan
blott de särskilda cellerna lossna från hvarandra;
det är detta som orsakar potatessoppans korniga
beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
