- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
122

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spetsveden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

vedlagren hafva lossnat från hvarandra. Han företer
nu i £en högsta möjliga grad hvad forstmannen förstår
med ’kärnskalig’; så benämner denne en stam, som
vid klyfning upplöser sig i särskilda skal efter
årslagren.

Vår fig. i visar oss ett litet stycke af ett dylikt
vedlager. Vi se en mängd vedkärlknippen på mångfaldigt
sätt böjda hit och dit, upprepade gånger skiljande
sig och för korta sträckor åter med hvarandra
förenade, så att just derigenom de dels aflånga dels
rundade mellanrum uppstå, hvilka så mycket påminna
om lindbastet, hvilket vi känna såsom band kring
cigarrbundtar, endast att dess mellanrum hafva formen
af fina och smala sprickor. Hvem erinrar sig icke,
vid åsynen af denna figur, det förr så omtyckta
filigransarbetet på skaften af silfverskedar och
sockertänger? Fransmännen hafva föredragit en annan
jemförelse och benämna denna ved icke heller opassande
spetsved, * bois de dentelles. Af Algiers eröfring
hafva de uppfinningsrika frans-åiännen dragit nytta
äfven i afseende på Opuntiaveden, ty de använda dennes
nätlika vedlager till fina scbatullmakararbeten.

I v maskorna igenkänna vi lätt de tomrum, som hafva
varit fylda af märgstrålarne! Men dessa sednare äro
hos Opuntians ved icke hårda och förvedade, utan
köttiga och mjuka, samt hafva derför multnat bort ur
stammen. Alla märgstrålarne, med undantag endast af
de smalaste, sträcka sig ända från märgen till vedens
yttersta del, så att man i tomrummen, som de hafva
lemnat efter sig, kan träda en sticka genom alla
vedlagren in uti de£ likaledes tomma rummet efter
märgen. Deraf följer nödvändigt, att alla utanpå
hvarandra afsätta vedlager måste i maskornas form
och anordning vara hvarandra lika, endast med den
inskränkning häruti, att de innersta lagrens maskor
äro något mindre vida, än de ytterstas. Framför mig
ligga, då jag skrifver detta, stycken af tio lager,
hvilka äro nästan fullkomligt lika med det, som i
fig. l framställes.

Detta gifver spetsveden i och för dess ofvan omtalade
användning en värderik egenskap. Tager man t. ex. fyra
stycken af sammanhörande yedlager och upplimmar dem
på, en mörk träyta, så kan man der fästa dem i vinkel
mot hvarandra och

* Efter virkade eller knypplade spetsar.
Det svenska ordet i sammansättning med
ved är tyvärr tvetydigt. .
Ö’, a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free