- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
277

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par små äfventyr på en naturforskareresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

. -IT^^F^^TIW^V^^^T^55’S^r;* *^""x’’"’"^^ ^-!’ ^’r’
t^^r ir?i^f ^* -*^:-:*’’""’ ^ :* ’*%’ *"’.’.- i

. 277

med oss införlifvät allt, som våra portorer hade att
erbjuda, blef Pupa Kokeili åter och åter granskad
med luppen, eller åtminstone delades vår syn och
längtan mellan henne och den storartade tafla, som
det för oss utbredda Krain företedde. Hade nu en
vanlig turist sett och hört oss, der vi sutto i hvar
sin krubba och pladdrade hvad som för profana öron
måste utgjort en zoologisk rotvälska, samt deremellan
skrattade och jubilerade, skulle han måhända fattat
ganska tvetydiga tankar om oss.

Sedan bar det af i stormande fart ned till
Sänkt-Anna, på Krainska sidan, der vi ämnade tömma
en afskedsdryck. Men ur värdshussalen skållade ett
vildt larm oss till mötes och en uttumlande - qvinna
bevisade, att den eldiga Brischanka’n * derinne hade
satt knytnäfvar och fötter i uppror.

Vi skiljdes åt och hafva sedan aldrig ** återsett
hvarandra, likasom vi då ock för första gången voro
tillsamman.

Jag tog under fortsatt samlande vägen nedåt
mot södern, min vän deremot uppåt till det nyss
töfvergångna Loibl-passet mot norden.

Om aftonen satt jag i Neumarktl, målet för min
sköna dagsresa, i ett hörn af den allmänna
värdshussalen. Kort efter mig inträdde en
handtverkslärling och tog plats vid ett annat bord.

Jag hade valt min plats, för att sjelf ostörd och utan
att störa andra kunna beqvämt uppacka och mönstra
mina skatter. Snart stodo dussintals små askar,
burkar och flaskor framför mig, så att jag väl torde
hafva erbjudit en temligen ovanlig syn. Kort före
ankomsten till Neumarktl hade en fuktig, mossbeklädd
inur betydligt ökat mitt förråd af Pupa Kokeili.

Sedan jag antecknat dagens iakttagelser i min dagbok,
hvilken just i detta ögonblick, 23 år sednare, åter
ligger bredvid mig, samt påtändt en kejs. kungl,
cigarr, trädde handt-verkslärlingen fram till mitt
bord och öfverraskade mig med den frågan, om jag
icke under vägen hade förlorat något. Jag saknade
intet. ’Men skulle ej det här tinget tillhöra er?’ -

* Ett slags, af plommon tillverkadt bränvin,
som i dessa trakter mycket begagnas,
Ö. a. ** Kokeil har gått bort ur tiden före mig.

i . " . ’ ’ .

i2-T4" ,; _

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:39:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free