Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den naturkunniges reslust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:Vf^
285
För den, som reser på detta sednare sätt, erbjuda
de öfriga, hvilka han möter som landstrykare, ett
muntrande staffage till de vexlande resebilderna,
såframt icke hos honom det sedliga åskådningssättet
är det öfvervägande, ty då beklagar han dem. Så till
vida som resor rigta, hvilket de åtminstone borde,
vår naturvetenskapliga åskådning på det stora, på
sammanhanget i naturens hushållning, höra de ganska
säkert till naturvetenskapens område.
Här förutser jag, att mången af mina läsare skall
invända, att tidsförhållandena äro ogynnsamma for
resor, emedan de just nu hålla de mest eftersökta
områdena stängda (1859) *. Men är då naturen skön
endast der, hvarest hon är storartad och väldig?
Hvem har väl mer omfattande, än Alexander von
Humboldt, lärt känna jordnaturen i hennes väldiga
storhet och i hennes yppigaste rikedom och prakt? Hvem
målar väl dessa for oss i trognare och mera lockande
färger, än han? Och likväl är det han, just han,
som gör hemlandets natur full rättvisa. Han kallar
mångenstädes i sina arbeten, och har äfven i bref
till mig kallat, vår natur ’intagande’. Är det land,
der citronerna blomma, * kanske tillochmed det, der
de eviga Alperna glöda i aftonsolen, för oss stängdt,
så är likväl vårt eget land rikt på lugna skogsdalar
och herrliga bergstrakter, dit krigets furie icke
skall sätta sin fot.
Hvarochen af denna boks läsare och läsarinnor,
som i den söker något mer än en just lägligt
kommande förströelse för en stund af sysslolöshet,
hvarochen, som snarare mottager^de intryck, som den
så gerna ville åstadkomma, förstår mig nu, då jag
tilfropar honom: Gif, om resor äro ett behof för dig,
tidens ogynnsamma förhållanden en gynnsam vändning;
d. v. s. lär att känna ditt eget fädernesland och dess
folk, dina landsmän. ’Land och folk1 sammanfattas
ofta i ett vanligt, träffande talesätt, just derför
att de höra ihop, landet gör folket.
Ingen har, hvarhelst han bor, långt till åtminstone
någon liten vacker fläck, hvarest skogs- eller
bergsnatur kan skänka
* Förf. syftar här på Italien, som genom kriget
nämnde år var otillgängligt för lustresande.
Ö. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
