- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
298

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lek eller undervisning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ ’ ’ , :;V,c^*<;^v^;:;:2

298

väg, hvilka hafva stor likhet med vår nu i fråga
varande, ja vid mången skall det blifva er svårt, att
icke förvexla dem med Bisuga’n eller Plistret *, såsom
vår växt kallas, och emedan vår Bisuga då längesedan
blommat ut, så kan icke ens ett* Jemförande med den
hjelpa er ur er ovisshet. Hvad är då att göra? Viljen
J så till sågandes lära eder hela Bisugan utantill, så
att äfven längre fram, då hon icke mera finnes, alla
hennes kännetecken skola sväfva för ert minne? Det
blefve ett besvärligt arbete, ty då masten J göra på
samma sätt med alla växter, som äro beslägtade med
denna. Men tänk nu, om de nyss så mycket utskrattade
små spetsarne skulle hjelpa er ur förlägenheten? Och
det göra de i sjelfva verket. Utom några få andra
Plister-arter, hvilka således äro systrar i samma
slägte till vår art i dag, finnes det i vårt land
icke en enda liknande växt, som på detta ställe af
sin blomkrona har dessa* båda små spetsar. J behöfven
följaktligen vid alla växter, som se snarlika ut och
möjligen kunde tagas för vår Bisuga, endast se efter
de begge spetsarne. Om de icke finnas, så är det helt
visst ingen Bisuga, om växten i öfrigt än är aldrig
så lik denna. Se, det hafva de begge små obetydliga
spetsarne att betyda! Och nu blott en fråga till,
nej två. För det första: gör det er något nöje att
lära känna många växter så noga, som J nu hafven lärt
känna denna?»

Ett allmänt glädtigt ja blef svaret.

«Således för det andra: begripen J nu, att ändock
dessa två små spetsar göra er nytta?»

Åter följde ett högljudt, gladt ja, och Emilie, som
var mycket finkänslig, tillade: «Mig göra de bästa
nyttan, ty jag har lärt, hvad äfven det allraminsta
kan hafva för en betydelse !»

«Det är bra!» sade läraren och klappade henne på
axeln; »kommen ihåg det, att när J rigtigt klart och
bestämdt kunnen känna igen det stora hela på en liten
del, blifver denna, om än aldrig så liten, likväl
stor och vigtig. Och icke sant - J hafven just nu
en half timme arbetat rigtigt skarpt med edra ögon -
förefaller det er icke nu, som om J skullen se allting
ända till dess innersta? Kännen J icke en ordentlig
glädje af att se?»

* Lamium maculatum, en i Tyskland allmän
art, med större och., vackrare blommor, än de
rödblommiga arterna af detta slägte i Sverige.
Ö. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:39:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free