Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron på under i naturföreteelserna, samt den förderfvade smaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
mer icke jordloppan1 *, säger man. Är detta
annat än tro på ett under?
Den löjligaste tron på naturunder, och som
tillika lemnar det mest öfvertygande exempel på
tanklöshet, är den, som röjer sig i tilliten till
hundraårskalendern. Det fordras blott föga eftertanke
och ingen djup insigt i naturvetenskaperna, för
att begi;ipa, att det alldeles icke gifves något
förnuftigt skäl till det antagandet, att väderleken
just hvarje hundrade år skulle dagligen återkomma i
samma skick. Denne trolöse hundraåring, som tyvärr
ännu alltjemnt i nästan alla kalendrar står qvar
som en skampåle för vår tids bildning, är en afgud,
som dyrkas med den krassaste tro på under. Med samma
tillförlitlighet kunde man så gerna tro, att hvarje
hundrade år i landet N. N. just så eller så många
menniskor skulle göra det eller det, t. ex. gå
och hänga sig eller företaga en resa på offentlig
bekostnad.
All vår vishet och profetiska förmåga i afseende
på väderleken grundar sig nästan endast på
naturundertron, och om man jemför denna med den
.oförvillade iakttagelsens rön, så blifver af ett
skålpund knappt ett qvintin sanning i behåll.
Det gifves ännu en rot till tron på naturunder, och
den sätter jag sist derför, att den är af mindre
sorglig beskaffenhet och i sig bär en möjlighet
till botemedel mot denna tro, I folkets barnsliga
naturuppfattning lefver en så djup respekt för de
obekanta naturlagarnas makt, att det tilltror dessa
allt både möjligt och omöjligt.
Just den omständigheten, att folket ser en mängd
naturföreteelser, hvilkas grund och orsaker det
icke förmår genomskåda, gör lätt begripligt, att
det gerna skulle vilja utfinna denna grund och dessa
orsaker och att det ofta tror sig hafva funnit dem i
företeelser, hvilka någon gång visat sig i ett visst
tidssamband med de ifrågavarande naturföreteelserna,
ehuru detta samband i tid kan vara rent tillfälligt
och alls icke beror af något sammanhang i anseende
till orsak. Denna villfarelse, att i följdsamband med
hvarandra ställa tvenne företeelser, som en- ^ dast
stå i ett tidssamband, och ehuru hvarken förnuft eUer
* Haltica, ett för rofvor och liknande växter
särdeles skadligt slägte af små, skalbaggar.
Ö. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
