Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron på under i naturföreteelserna, samt den förderfvade smaken - Poesi och naturkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5fpp75|Pp^^^
{**&^’$&3&&’’:*.’:..’’-\-’’. j\’’^r - ’"
’.’,-^’/-’iVC’ - ..:. /’./
’ ’
. , .
345 l
Dålig smak beror alltid på obekantskap med naturen
eller på en missuppfattning deraf, alstrad af ett
ensidigt, ytligt betraktande af hennes fenomen och
lagar.
Poesi och naturkunskap.
Jag har vid detta tillfälle åter rätt kännbart fått
erfara, huru mycket en lefvande kunskap behöfves
äfven i dikten. För mig voro tranorna bekanta endast
från några taflor, och bristen på lefvande åskådning
gjorde, att jag här förbisåg den vackra användning,
till hvilken detta naturfenomen egnar sig
Schiller i ett bref till Göthe, den 30 Aug. 1797.
Må man äfven, sedan man läst dessa ord, fortfarande
säga, att Schiller föraktade bekantskap med naturen!
Schiller hade skickat Ibyci tranor’, som han
nyss diktat, till Göthe, för att få höra hans
omdöme. Denne svarade bland annat: «Tranorna borde
såsom flyttfoglar vara en hel skara, som flöge
fram såväl öfver Ibycus som öfver teatern. Men de
förekomma såsom ett naturfenomen jemte solen och
andra vanliga företeelser.» Gripen af sanningen
i denna den naturkunnige vännens fina anmärkning
gaf Schiller honom det ofvan citerade svaret. Vi
finna deri med glädje, att Tysklands mest omtyckte
folkskald till fullo uppskattar naturkunskapen, och vi
låta oss icke nu mera vilseledas af den i alla fall
endast ögonblickliga förstämning, som uttalar sig i
’Greklands gudar1.
Poesi och natur äro oskiljaktiga, och naturkunskapen
träder såsom förmedlarinna mellan dem begge.
För öfrigt var Schiller för ingen del, främmande
för naturkunskapen i så hög grad, som man på grund
af hans flerfaldiga gånger fälda omdöme om densamma
skulle vara böjd att tro, ja som han måhända sjelf
trott. Man läse t. ex. blott hans Wilhelm Tell, och
man skall deri finna en på fin iakttagelseförmåga,
grundad uppfattning af alpnatnren, som åt hela stycket
gifver en lefvande, natursann bakgrund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
